Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442 KONUNGAMAKTEN, LANDTMANNAPARTIET OCH FÖRSVARSFRÅGAN.
het, mina herrar»,’ yttrade han bland annat, »är en dygd,
och jag respekterar den. Det finnes dock klokhet af många
slag. Det vanligaste slaget är klokhet i handel och vandel,
som söker för stunden en fördel i sitt eget eller de sinas
intresse. Der klokheten må gälla hvad och hvar den kan,
men icke mera och icke här. Det som här bör råda vid
bestämmande af Riksdagens handlingssätt, det måtte väl vara
den art af klokhet, som med ett gammalt godt namn kallas
statsklokhet. Den skiljes lätt nog från den andra, ty dess
stadiga ögonmärke ser man af historien vara ic£e stunden,
utan framtiden, icke någras eller enskildas fördelar, utan
allas, d. v. s. .statens. — Hafva nu allas intressen i värne-
pligtsfrågan blifvit tillgodosedda på tillbörligt sätt, om Kam-
maren bifaller detta förslag? Villigt medgifver jag, att den
börda, som länge legat på en samhällsklass” axlar, bör der-
ifrån aflyftas, dock i den ordning, som torde vara den enda
riktiga. nämligen så, att man icke tager bort den solidaste
af statens inkomster, utan att man vet, hvad man har att
sätta i stället. Men om denna börda verkligen är tyngande
för dem, som nu innehafva den förnämsta platsen i vår
representation och utgöra dess styrka, huru skall den väl
då kännas för dessa icke representerade, som här icke ens
hafva ex egen målsman, hvilken vid ett tillfälle sådant som
detta kan framföra deras ödmjuka klagan? Alla dessa un-
der strecket, dem har man ingenting att bjuda vid utdelning-
en af millionerna! Jag hade icke af denna Kammare vän-
tat, att här icke skulle hafva höjt sig någon röst för dem,
för hvilka hvarje tillagd öfningsdag är en förlorad ar-
betsdag.»
Hvilka voro väl under sådana förhållanden orsakerna
till, att 1885 års kompromissförslag kunde lyckas vinna så
månge inom Första Kammaren, som förut stått faste, att -
det blef majoritet derför? -— Ett skäl för åtskillige att trots
alla betänkligheter rösta derför var, att man hoppades att
genom att nu ändtligen taga ett, låt vara obetydligt, steg
framåt till försvarets stärkande »möjligen kunna bryta den
sorgliga förtrollning, som så länge hvilat öfver landets vigti-
gaste fråga», det vill väl säga detsamma, som att man derige-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
