Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGAMAKTEN, LANDTMANNAPARTIET OCH FÖRSVARSFRÅGAN. 443
nom skulle kunna väcka den slumrande fosterlandskänslan.”")
Men, om man dervid tänkte på folket i dess helhet: kunde man
verkligen hoppas att frammana ökad offervillighet för försvaret
genom att särskildt betala en klass, en burgen klass och
den herskande klassen för åtagandet af bördor, som bort
åtagas utan någon betalning och som skulle tynga alla,
framför allt de fattigaste? Var det det rätta sättet att väcka
känslan af pligt mot fosterlandet, som man använde, då man
handgripligen ådagalade, att man genom att envist slå döf-
örat till för denna pligts maningar kan vinna betydande
enskilda fördelar? — Och om man vid uttalandet af nämda
förhoppning endast tänkte på den klass, i hvars händer mak-
ten, och dermed ansvaret för försvarets ordnande, låg, huru
har förhoppningen gått i fullbordan? Landtmannapartiet
nekade 1886 att bevilja det anslag, som kräfdes för den 1885
antagna värnpligtslagens tillämpning. "+)
Ett annat skäl, som med mycken styrka framhölls af
Excellensen THEMPTANDER”"+"), var det, att man genom en
ringa utsträckning af värnpligten skulle praktiskt visa, att
dess bördor ej voro så farliga, som allmänheten fruktade,
och således på erfarenhetens väg bryta det hinder mot be-
väringssystemets utveckling, som låge i allmänhetens fördom
mot ökade beväringsöfningar. Detta skäl hade kunnat något
betyda, om det nu varit fråga om att zxföra värnpligt och
dermed följande beväringsöfningar. Men det beväringssy-
stem, som man nu skulle utveckla, hade ju funnits mer än
70 år; allmänheten visste således långt förut, hvad bevä-
ringspligt och beväringsöfningar betydde. I detta system
hade för 25 år sedan vidtagits en förbättring, ungefär mot-
svarande den, som nu skulle beslutas: hvad vittnade erfa-
renheten om dess förmåga att bereda sinnena till villighet
att mottaga ytterligare bördor? Och för öfrigt: vittnade väl
försvarsfrågans historia efter 1866, att allmänhetens mot-
vilja mot ökade beväringsöfningar var det egentliga skälet
till det envisa motstånd, som den maktegande klassens repre-
”) Jfr Friherre ar UGGLAS” och landshöfding WioMARKS yttranden i Första
Kammaren den 9 Maj (Prot. n:o 31, 8. 41, 43).
”) Se Andra Kammarens Prot. 1886, n:o 22,s. 1—18, och n:o 37, S. 44.
”"") F. K. Prot. 1883, n:o 39, 8. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
