Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGAMAKTEN, LANDTMANNAPARTIET OCH FÖRSVARSFRÅGAN. 445
denna utgångspunkt hade beträdt — prutsystemets väg.
Man synes ej behöfva ega mycken erfarenhet för att veta,
att med en församling, så sammansatt som Svenska Riksda-
gens Andra Kammare, skulle underhandlingar, som leddes
från en sådan ståndpunkt och fullföljdes på en sådan väg,
ovilkorligen leda till ett otillfredsställande resultat. Men
om man uppgåfve köpslageriets ståndpunkt, eller åtminstone
frånträdde den väg, som utmärktes af »vacklandet och obe-
ständigheten i rådslagen», — då egde ej ett sådant skäl som
det ifrågavarande någon betydelse. Ty väl betydde hem-
mansegareklassen i följd af det rädande representationssättet
mycket, men ensam hade den dock ej makten. »Det makt-
egande partiet i’ Andra Kammarem — vi upprepa lands.
höfding BERGSTRÖMS manliga ord under försvarsdebatten
1883 — »förmår kanske att hindra hvad som är nyttigt och
godt för fäderneslandet, men att genomdrifva hvad helst
det vill, förmår det ännu icke. Blir ej klenmod rådande i
Första Kammaren, skall han veta att stäfja, hvad som icke
erkännes vara rätt och billigt, och skulle än denna Kam-
mare framdeles i större mån än hittills befolkas med sådane,
som hysa samma åsigter som det maktegande partiet, så
står dock ännu qvar den starka Konungamakten; och denna,
omgifven af rättrådige och manlige rådgifvare samt stödd
på det öfriga svenska folket, skall veta att afvisa hvarje
anspråk på eftergifter, ’som icke erkännes vara fullt befogadt
och fullt rättvist.»
Men det fans ännu en omständighet, som torde hafva
inverkat på flere eler färre af de tveksamme, då det gälde
att afgöra det ifrågavarande förslagets öde, en omständighet, .
som antyddes i de ord, med hvilka hr BERGSTRÖM afslu-
tade sitt yttrande den 9 Maj 1885:
När nu Regeringen icke har ansett sig kunna bära
det ansvar, som det medför att icke acceptera sammanjemk-
ningsförslaget, har jag frågat mig: kan den enskilde repre-
sentanten underkasta sig detta ansvar? Dermed har jag
också sagt, huru jag kommer att rösta. Jag har nämligen
kommit till den öfvertygelsen, att jag icke skulle våga att
bära det ansvaret, om frågans afgörande ensamt ankomme
på mig, och jag röstar i öfverensstämmelse dermed.»
Ny Sv. Tidskr. 7:de årg:s 8:de häfte, 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
