Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 OM REFORMER I BEKLÄDNADEN.
lig, men utanpå dem bör man alltid, den varmaste sommartiden
möjligen undantagen, bära vida knäbyxor af mjukt flanell eller
tricottyg. Dessa senare knäppas på /Zyfsiycket, ett förträffligt och
nödvändigt klädesplagg, hvilket bör omsluta hela öfverkropper.
från halsregionen och ned öfver höfterna; det bör naturligen vara
försedt med breda axelklaffar, för att tyngden må kunna fördelas
på många punkter. Samma lifstycke kan på en högre knapprad
uppbära den exda numera behöfliga kjolen, och derefter återstår
endast sjelfva klädningen. Om densamma är enkel eller dubbel,
om den är förfärdigad efter fornnordiskt mönster eller ej, betyder
föga, blott grundvilkoret iakttages, nemligen att den ej är för
tung och att den uppbäres af axlarna. Den nu brukliga utstof-
feringen af kläderna ökar i så betydlig grad deras tyngd; en
enklare sydd drägt af tjockare, varmare tyg skulle vara mycket
lättare att bära. Snörlifvet, turnyren, demitermen och krinolinen
kunna af inga argumenter försvaras. Helso- och skönhetslära,
ekonomi och sjelfaktning Hafva både längesedan och afgörande
uttalat sin förkastelsedom öfver dessa onaturligheter.
| Det återstår likväl att bestämma regler för en del detaljer
af qvinnodrägten. Hufvudets beklädnad är till att börja med ett
särdeles vigtigt kapitel. Den bästa hattformen är utan tvifvel den
runda, med brätten försedda hatten, al filt under de kallare års-
tiderna, af halm under sommaren. Det är blott skada, att vanor
och fördomar vilja inskränka dess bruk- endast till yngre personer
samt tvinga alla äldre damer att riskera sina ögon och sitt huf-
vud genom de s. k. slutna hattarne. När dessa senare begagnas,
böra de åtminstone få en sådan form, att de nå fram till hår-
fästet i pannan och icke sluta midt på hjessan, utsättande den
främre regionen af hufvudet för köldens inflytande. Under högre
köldgrader kan det vara skäl att förse hatten med hakband, ja,
till och med att begagna pelsmössor, baschliker eller bajadérer.
I hvilket fall som helst tro vi ej att parasollen kan afskalf-
fas, aldraminst i städer, der gatuläggningen och husraderna åter-
kasta solstrålarne med en sådan intensitet, att särskildt skydd för
ögonen blir behöfligt. För /Aalsens beklädnad gäller det att ej
göra för mycket eller för litet; icke omsvepa den med voluminösa
yllehalsdukar och pelsverk i otid, och ej heller att vid högtidliga
tillfällen blotta den på all beklädnad. Beträffande armarnecs be-
klädnad är bland annat att anmärka, att inga klädesplagg få
strama i axelvecken; deraf uppkommer ett hämmande af blod-
omloppet i armar och händer, hvilka senare lätteligen blifva öm-
kylda, svulna och röda. Händerna böra efter temperaturens
kraf beklädas med handskar eller vantar; det bör blott ihåg-
kommas, att tunna glacéhandskar icke skydda det ringaste mot
kölden.
Mot muffen hafva. vi icke så många anmärkningar att fram-
LJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
