Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500 ÄR SKOLFRÅGAN MOGEN TILL AFGÖRANDE?
visning nöjer sig med »att röra sig på ytan med ’öfversigter’
af data, notiser och årtal, eller att den sysselsätter sig
blott med drabbningar, fredsslut och gränsförändringar eller
med personliga notiser och lefnadsteckningar öfver de sty-
rande, Sant är väl, att äldre pedagoger icke i likhet med
den nya skolreformens största auktoritet anse sådana upp-
gifter fullt så värdelösa som »underrättelsen att grannens
katt i går fick ungar»). De tillmäta verkligen folkens le-
dare en ej så litet större betydelse än de nyttiga varelser,
med hvilka de i detta yttrande jemföras. Men det är be-
stämdt ganska länge sedan det hände, om det någonsin har
händt, att en teoretisk framställning af historiens metodik
förordade en sådan behandling, som skulle göra ämnet till
ett torrt register af vigtiga och ovigtiga uppgifter om hvar
andra utan försök att framställa händelsernas sammanhang.
Vi vilja äfven hoppas, att historieundervisningens praktiska
målsmän, här i landet åtminstone, numera öfvervunnit fre-
stelsen att för en rask uppvisning vid examenstillfällen för-
vandla hela denna undervisning till en andefattig exercis med
data, notiser och årtal» på bekostnad af allt det egentligen
lärorika i ämnets innehåll. Vi hoppas, att de ganska allmänt
vunnit denna seger öfver sig sjelfve, om icke för mycket
länge sedan, så dock åtskilligt tidigare, än den senaste stor-
men i skolfrågan uppstod. De äro derföre helt visst oför-
hindrade att instämma i yrkandet, att historien skall ej blott
meddela biografier öfver tidehvarfvens så i godt som ondt
mest framstående individer, utan äfven skildra folkens olika
skaplynne, samhällsformernas och författningarnas skiljaktig-
heter samt de många intressen och krafter, som i ett sam-
hälle bryta sig mot hvar andra, eller med andra ord att
den må vara, säsom Herbert Spencer säger, samhällets na-
turalhistoria — så vida ordet ej tages i den uteslutande be-
tydelsen af samhällets materiela utveckling, utan får betyda
äfven historien om de andliga krafternas växt och verksam-
het hos folken. Upprigtigheten torde dock fordra det er-
kännandet, att om vi gerna uppställa detta som ideal, vi
dock inse svårigheten att komma det samma nära, emedan
”) Spencer a. st. sid. 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
