Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502 ÄR SKOLFRÅGAN MÖGEN TILL AFGÖRANDE?
skall man under alla de låtsade skäl som anföras, finna det
verkliga vara, att kunskap i dessa anses höra till goda to-
nen. Det är ej för att draga nytta af de böcker, hvilka på
dem skrifvits — ty detta gör man snart sagdt aldrig — utan
på det man må kunna t. ex. sjunga tyska, franska eller itali-
enska sånger, och att denna utmärkta färdighet må fram-
kalla allmän beundran» ") Och frågar man signaturen Uffe,
sjelfve utgifvaren af tidskriften Verdandi och således den
främste målsmannen för framtidens skola här i landet, så
erkänner han väl, att språken äro i ett högre läroverk en
nödvändighet; men hans skäl för detta medgifvande gå icke
djupare än så: »Framför allt derför att det i vårt land är
sed och bruk, att medlemmar af de högre klasserna lära
främmande språk, och att en fullkomlig okunnighet i detta
hänseende kan sticka af på ett för vederbörande obehagligt
sätt. Vidare äro de, som egna sig åt åtskilliga praktiska
yrken, såsom ingeniörer, handlande, telegrafister etc., i behof
af en praktisk kunskap i moderna språk, hvilken de fordra,
att skolan skall grundlägga. Man måste äfven och kanske
i främsta rummet taga hänsyn till den klass af lärjungar,
som, i fall de sporrades af en i öfrigt innehållsrik under-
visning, skulle af vetgirighet vilja sträcka sina studier utan-
för öfversättningarnas område. Slutligen komma de få,
hvilka i språkligt afseende äro så begåfvade, att de för språ-
kets skull finna en större njutning i att läsa ett arbete på
grundspråket än i öfversättning>» "") Vi måste här först
egna vårt erkännande åt det mod, den senast anförde förf.
ädagalägger genom att i spetsen för dessa sina skäl ställa denna
sed, som lärofadren Spencer i närmast förut anförda stycke
omtalar med sådant förakt. Der näst måste vi vid detta
tillfälle mot de nyare pedagogerna omvända den förebråelse
Herbert Spencer gör de gamla metoderna, nemligen »att de
icke i detalj erkänna. hvad de äro tvungne att i stort er-
känna. Så länge det är fråga om en i allmänhet uttalad
grundsats, erkänna de, att nyttans synpunkt icke kan fast-
hållas i sin omedelbara betydelse. Och så länge det är
”) Spencer a, st. sid. 4.
"") Verdandi 1883 sid. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
