Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leo N. Tolstoy,
Anna Karenina.
(Från Paul Graffs tyska öfversättning af Walborg Hedberg.)
Det är en stor saknad, att icke kunna läsa en betydande
författare på hans eget språk. Om man ändå får en öfversätt-
ning så direkt och lefvande, som dem professor Almkvist har
gifvit af Turgenjew, då kan man göra sig en föreställning om
diktarens egen stil; men dessa öfversättningar, som hafva passe-
rat två språk, gifva icke stort mera begrepp om originalet, än
hvad en tarflig litografi gifver af en mästares målning. Man får
konturerna och innehållet, men alla de detaljer i uttrycken, som
just tillkännagifva mästaren, gå förlorade.
När man derför talar om denna öfversättning på andra
hand af Tolstoy, som föreligger, kan man omöjligt göra för-
fattaren rättvisa; ty man känner honom egentligen blott som till
ryktet. Men dock återstår det i denna påminnelse om hans
verk tillräckligt, för att man kan känna sig rikare genom den
och tacksam emot författaren. .
»Anna Karenina» är en ganska omfattande bok, två tjocka
delar; dess författare behöfver ett stort material och en vidsträckt
plats att röra sig på. Man känner icke hans personer strax vid
första mötet med dem; han besitter icke denna koncentrerande
öfverblick, som tillhör Turgenjew, hvilken med ett enda penn-
drag ger oss en person lifslefvande.
Tolstoys personer lär man känna så småningom, liksom
man i hfvet gör bekantskaper, och hela hans skaplynne går
också mera ut på att visa en karaktärs konseqventa utveckling,
än att som Turgenjew med en diktares geniala blick framställa
personlighetens djupare natur, som man förstår, redan innan man
har sett den i kollision med omständigheterna.
Tolstoy är nog hufvudsakligen satiriker. Han ser med
en skarp och genomträngande blick menniskornas svaga och
sårbara sidor, och till och med de personer, för hvilka han har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
