Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING.
Också från en annan ordklass må ett efter sällskapets regler
« bokstaveradt böjningsmönster hitsättas. Jag väljer den nyss om-
talade stammen Aålia:
Infinitiv: akt. Adlla, pass. hollas.
Presens: akt. jag, du, han oder
vi hålla
I kollen
de hålla.
Jag fruktar, att sällskapet icke finner de här lemnade illu-
strationerna till dess regler synnerligen tilltalande. Naturligtvis
tror jag icke häller, att det vill tillämpa dem.
Emellertid måste det räknas som en värklig inkonsekvens
om så ej sker. När sällskapets regelbok såsom ett särskildt an-
märkningsvärdt undantag omtalar, att ordet sldss skrives med å,
visar detta — om annars bokens hela anda tillite någon
ovisshet i detta hänseende – att det ej blott är genom förbi-
seende som intet stadgas om att böjda former följa de oböjda:
man har synbarligen menat sig kunna undvara en sådan regel.
Man har också i många fall värkligen brutit med den. När
sällskapet låter stammens slutande dubbelkonsonant förenklas
framför genitivens s — så att man exempelvis skriver »en boks
rygg» "för »en bocks rygg» —, finnes i grunden intet, som bör
hindra oss att tro, att i tillämpliga fall också vokalen ändras.
Det vare emellertid härmed huru som hälst, såsom reglerna nu
lyda nödgas man vidare böja:
nom. såll!
gen. sols. .
Och hvarför har då sällskapets Rättstavningslära så omsorgs-
fullt undvikit att lemna någon regel om, att böjningar och afled-
ningar följa stamordet? Jo, ty annars skulle ju den förfärliga
busen grammatikan ha kommit in i rättstavningsläran. På åt-
skilliga svåra punkter räddar sällskapet sig undan allt för stö-
tande konsekvenser af det antagna antigrammatiska systemet ge-
nom påståendet att »uttalet vacklar». För min del har jag
aldrig hört någon människa uttala sag? och /fagf med andra
slutljud än sakt och prakt; stammens g har, af skäl som den
sakkunnige lätt inser, framför Z7 förvandlats till &. Också LUuN-
DELL anser &-ljudet här »otvivelaktigt»; på samma sätt LYTT-
KENS Och WULFF, SUNDÉN, ÅURÉN, LANDTMANSON m. fl. Men till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
