Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING. = 45
villigt medgivande, att den skada de vålla i vanliga fall är ingen,
så blir det dock alltid motbjudande att på en gång släppa in i
vår skrift en så ansenlig svärm af tvetydiga figurer.
Vida mindre stötande skulle reformen synas, om man in-
skränkte sig till att förenkla -Z24 till -/ i de tvåstaviga participierna
på -aZz, i hvilka också Z senast inträngt. Ordets betydelse, som
väsentligen är bunden vid stammen, komme då icke att bli för-
dunklad. Det är mycket lättare att ändra ledadt till /edat än att
förvandla /edt till fest. I äldre svenska, t. ex. just i Zobie Comedia,
nyttjas ensamt -/ i både supinum och participium (utan skillnad
till genus) af dessa tvåstaviga former. Likså ännu i danskan,
som alltså här undgår vår svenska stötesten. Danskan råkar i
stället ut för en annan olägenhet, ty dess -/ representerar -Ö:
kaldet uttalas som kalled.
Men skall en ändring i fråga om vårt -d7 göras, så borde
också något väsentligt kunna vinnas därmed. Det beståendes rätt är
i fråga om ortografi så stor, att hvarje ingrepp däri blir ett miss-
dåd, om det ej leder till värkligt och påtagligt gagn. Särskildt
böra vi påminna oss detta här, eftersom det ju gäller att införa
ett undantag från en lag, som annars helt och hållet behärskar
och säkert framgent kommer att behärska vår rättstavning.
Kan man då här tveka? Är det ej tydligt, att barnets
ortografiska möda väsentligen skulle lindras, ifall det sluppe att
bry sitt huvud med frågan, om d skall stå eller icke stå i »han
har ett dukadt bords», »han har dukat ett bord», >»han har ett bord
dukadt»>, och liknande fall?
För den som blott ser rakt fram och icke åt sidorna måste
det synas vara så godt som en paradox att vilja svara nej på
denna fråga. Tänker man sig däremot en liten smula om, finner
man att saken :ej är så afgjord.
Vi måste komma ihåg, att alldeles samma svårighet, som
förefinnes med afseende på -dZz och -/t, återkommer med afseende
på -«£ och -sf, och att barnets och den illiterates öra i fråga om
denna skillnad knappast känner sig mindre osäkert, än hans
språksinne känner sig i fråga om stavningen med -dt eller -Z.
Skillnaden mellan fZaget och tagit är icke som den
mellan kalladt och kallat blott ortografisk; den har sina rötter i
själva språket. Den kan följaktligen icke afskaffas af rättstav-
ningen, ty denna måste nöja sig med att rätta stavningen, den
får icke rätta språket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
