Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING.
nånsin i sin stavning böra följa bråd, slå, skåra, någon faller
sig väl också ganska naturligt; för ordet skårsa fordra emel-
lertid Rättstavningssällskapets regler o, likaså (genom glömska?)
för nånsin som då också skulle afdelas nons-f2. Hjälpvärben
måste och månde hänga för språkkänslan ihop med må, och
de böra därför kunna behålla sitt 4. Historiskt sedt gå orden
visserligen tillbaka på skilda stammar. Med månde bör få
följa frågeordet månne, som ännu ej är så aflägsnadt från sitt
ursprung, att ej sambandet emellan dem stundom kan uppfattas;
jfr kvad månne de göra? med hvad månde de göra? — Se där
alla de etymologiska klyftigheter, som särskildt tarva att påpekas.
De lära ej kunna sägas vara allt för outgrundliga.
För att ej synas partisk mot Rättstavningssällskapets kolumn
bör jag nämna, att de där upptagna 21 enskilda undantagen en-
dast skulle gällt som 17, ifall de flyttats till den motstående ko-
lumnen. Rättstavningssällskapet kan ej taga för givet, att den
som stavar måst och fål!l också vet huru måste och fålla tecknas.
Fullt konsekvent upptagas också båda formerna i dess regelbok.
Partisk har jag dock ingalunda visat mig, när jag efter sällskapets
egen lista satt siffran till 21. Tvärtom. Rätteligen borde den
varit vida högre, nämligen så hög, att den motsvarade alla tänk-
bara böjningar och afledningar af de uppräknade orden; jag an-
tager nämligen, att sällskapet ej akcepterar paradigmen på sid.
28 och böjer: jag Aoller, plur. vi hålla, såll gen. sols, båld neutr.
bolt 0. s. V.
Kanske bör jag särskildt nämna, hvilka de af mig undan-
tagna 13 orden äro — jag uppför naturligtvis blott en representant
för hvarje stam: fåll, håll, såll, sålt, vålla, plåster (dessa 6 upp-
räknade också af Rättstavningssällskapet), åska, påsk, mått, åtta,
råtta, tråckla, vålla !). I några af dessa fall har vårt språk
också släktord som stödja. d-formen. Sedan”man en gång in-
1) Vill man på grund af biformerna fåt, flåt, bråk (de a sista blott
munnartligt förekommande) tillägga de tre föga vanliga orden ftått, flått (ett
kryp), öråck, som LYTTKENS och WuLrFF föreslå att teckna med o, så blir
ändå siffran måttligt hög. Det må anmärkas att man redan har biformerna
husblås och Ausbloss. Utöver LYTTKENS och WULFF borde man såsom tecknade
med & kanske också räkna våm och fråssa, det förra emedan vom är nog
svårläst, det senare emedan /råssa är ungefär lika vanligt i skrift som de
undantagna ftråckla och sålla. Också i danskan bildar fraadse undantag,
däremot icke Vom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
