Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING. 105
vårt land finnas nämligen, där den ena eller den andra af dem
ännu lever kvar med tydligt uttal. Visserligen äro dessa om-
råden mycket för litet omfattande att kunna yrka på sin rätt
gentemot riksspråket, men de äro dock stora nog för att ej all-
deles kunna förbises, när det gäller en förändring i något redan
bestående, och när även andra kraftigare skäl tala för uppskov.
Så finnes pronominalordens £ mångenstädes bevaradt, stun-
dom visserligen blott därigenom att v går förloradt (ka” för tvad, hoc-
ken för kvilken o. d.), stundom så att & uttalas något skarpare, än som
&, än som g. I åtskilliga delar af: norra Sverge, särskildt 1 Norrland
och Dalarne, liksom även i Finnland, uttalas ordet kvass och där-
med likartade än som kvass, än som gvass; enl. RYDQVIST och P.
v. MÖLLER höres en aspiration framför » (uttaladt som engelskt zev)
också i några Västgötabygder och i norra Halland. Mera säll-
synt är ett hörbart 4 1 4/7, men också ett sådant förekommer,
åtminstone i Norrbotten. Ett hörbart / i /jes och liknande ord
träffas i Norrland och Dalarne samt på Gottland; några trakter
1 Västergötland behålla /, men kasta bort 7. Förbindelsen sty i
stjärna uttalas efter skrivtecknen åtminstone på Gottland.
Vidkommande dj i djup, djärv kan det enligt min åsikt
nu icke alls vara tal om ett bortskärande af begynnelsetecknet.
Intet bör ändras, i skrift förr än full enighet om det rätta utta-
let råder bland kompetenta domare. Och detta är ingalunda
fallet här. RYDQVIST, som anser att Z »>hvardagligt föga höres
före 7», ALMQVIST, som icke ens uppräknar de ord, hvilka börja
med dy, eftersom det där »ordentligen är dje-ljud, fastän det i
hastigare och vanligaste uttal låter som /e-ljud», SUNDÉN, som
likaledes anser det orätt att upptaga dj och 2/7 bland beteck-
ningssätten för /7-ljudet, AURÉN, som endast meddelar att »som-
lige» icke utula Z framför /, SJÖBORG, STRÖMBERG, KYLÉN,
BJURSTEN, PIPON m. fl. som icke erkänna / som fullt högsvenskt
uttal — alla dessa rösta emot förenklingen just af fonetiskt skäl.
SCHAGERSTRÖM har i Pedag. Tidskrift anfört det bästa man
kan säga emot Z. Dock är författaren själv så litet övertygad
om ändringens befogenhet, att han + Rättstavningssällskapet rö-
stat emot den. Han kan då svårligen hoppas att hans bevisning
skall övertyga andra. Också LUNDELL har uttalat sig emot bort-
tagandet af dd. LINDER bestrider likaledes, jämväl han från ut-
talets synpunkt, den föreslagna åtgärden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
