Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
106 NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING.
Alltså många goda namn emot förändringen. Och 1 så-
dana frågor har den som säger ae obetingadt vitsord mot den
som säger y7/a. Annars stå visserhgen ansedda språkmän också
på den motsatta sidan, framför allt LYTTKENS och WULFF, som
emellertid icke vilja ändra den gällande beteckningen, ehuru de
€j erkänna dy som högsvenskt uttal. Vidare också FLODSTRÖM,
hvars auktoritet dock minskas därigenom att han stöder sitt på-
stående att Z icke »bör» höras i dessa ord på teonen att Z här
försvunnit samtidigt med att göra från ett äldre uttal djöra blev
till jöra — en teori som faller inför det faktum, att finnarna
ännu uttala djup men däremot säga göra.
Om man blott erkänner så mycket som det, att man kan
1 högtidiigt tal behålla Z framför 7 utan att ett sådant uttal låter
tillgjordt och pedantiskt, så är därmed också hvarje ändrings-
anspråk i detta hänseende tillräckligt vederlagdt. Och att man
i högtidlig stil icke blott kan säga djävul, djärv o. s. v. utan
också mången gång värkligen gör det, därom kunna meningarna
knappt vara delade. Stundom faller en litet olika skuggning över
betydelsen, allt efter som det ena eller andra uttalet väljes: djävul
är t. ex. ett något mindre »fult ord> än jäval, det är liksom
svept i en lätt eufemistisk slöja. På samma sätt höres dZ lättare
1 det mera patetiska odjur än i hvardagsordet djur. Att djäkne
enligt LYTTKENS och WULFF snarare än de övriga orden uttalas
med 4Z, förklarar KocK riktigt däraf att ordet i många trakter
af vårt land ej är fullt folkligt. För min del uttalar jag af lik-
nande grund alltid Z i djärv; ordet tillhör ej det folkspråk, un-
der hvars inflytande jag uppvuxit.
Med rätta betonar LINDER vikten däraf att — såsom också
FREUDENTHAL intygar — hela det bildade Finnland uttalar dj.
Det går ej an att här skjuta vårt syskonland ut ur räkningen
genom anmärkningar om att det nu i vissa fall börjat gå sin
egen språkliga väg. Så länge denna ej mer än hittills skett
aflägsnar sig från den vi vandra, har Finnland alldeles lika rätt
att rösta med i svenska språkfrågor, som hvarje i befolknings-
antal eller social och literär betydelse motsvarande del af vårt
eget land. Så kunna Englands och Amerikas språk i rätt många
småsaker skilja sig från hvarandra — i det stora hela är utveck-
lingen dock gemensam. Icke så få ursprungliga »americanisms»
ha efterhand vunnit erkännande som god engelska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
