Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING. II3
ler att tvinga schå in i våra svenska ord, frågan rör blott de
främmande ordens beteckning.
Sch är obekvämare att skriva än sy — den anmärkningen
är också riktig. Men åtminstone så länge frågan gäller blott in-
förandet af scå 1 utländska ord, betyder denna obekvämlighet icke
mycket; den drabbar oss så sällan, att dess tyngd kan räknas
såsom nästan fjäderlätt.
I vår nuvarande skrift är scå det regelbundna tecknet för
scA-ljudet i slutet af ord, och från denna plats är det ytterst svårt
att förtränga. Till och med den, som med sitt förstånd afgjordt
ställt sig på den ortografiska reformens sida, skall nog ha svårt
att hindra sin känsla från att till en början mottaga formen sj
med just detta utropsord. Ett zisjmasj och ett ritsj ratsj, ett
punsj och ett desjarsj torde ej häller lätt kunna vinna framgång.
Behåller man däremot scå i ordslut, så kan man också
möjligen tänka på att utvidga dess område så mycket, att vår
stavning därigenom i detta hänseende vinner en större konse-
kvens och enkelhet. Lika väl som vi skriva mustascA, borde vi
kunna skriva fastasch, bagaschA, och på samma sätt övriga ord,
som hittills haft -age. Ändringen skulle naturligtvis också
omfatta de fall, där -asceA genom afledning komme att stå inne
1 ordet: plymascherad skulle stavas efter mustascherad.
Jag vågar ej utsträcka mitt förslag utöver ändelsen -age,
hvilken emellertid enligt LYTTKENS och WuLFFS förteckningar
omfattar de allra flästa här afvikande ord. Ett Josch, ett pasch,
ett oransch se ännu allt för främmande ut.
I överensstämmelse med de: citerade författarna will jag
också låta de i böjan och inuti några romaniska, mäst franska
lånord förekommande sck4-ljudstecken g, 7, sc behålla sin plats.
Jag vill ej med Rättstavningssällskapet skriva sjanger, sjäst, sjalu,
prosjekt, sjysjera, kresjendo, Eusjen, Sjyli. — Uttalet är också i
många fall vacklande mellan g 7 och schå4, och Rättstavnings-
sällskapets regel måste därför innehålla en rätt besvärlig upp-
räkning af ord sådana som dirigent, elegi, redigera, religiös,
sjäpter, konvalesjent, disjippel wm. fl.; en ny svårighet sättes på
detta vis i stället för jen gamla.
Lyckligtvis tra dessa abnorma sc4-ljudstecken mäst i ord
som äro föga folki; ? De flesta hava sin spridning väsentligen
inom kretsar, om de nom insikt i de främmande språk, från
Tegner, Svensk g ging- 8
ja Vv
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
