Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING.
hvilka orden äro hämtade, finna den främmande beteckningen
mera naturlig än en som följer svenska skrivlagar. Det är obe-
kvämt att ha två skilda former för ett ord som språkkänslan
uppfattar som enhetligt. Den som är hemmastadd med frans-
männens skriftsystem underkastar sig en uppoffring, när han i
svensk skrift ändrar t. ex. corps till £dr; och han är ej skyldig
att göra en sådan uppoffring, om ej det ord som frågan gäller
värkligen har en någorlunda allmän spridning i sådana svenska
kretsar, för hvilka fransmännens beteckning är alldeles fftämmande.
Denna viktiga synpunkt vid nationaliseringen af lånords
stavning har med orätt hittills varit alldeles förbisedd.
"En afgjord fördel har schå framför sj vid försvenskningar
af främmande ord: den att mindre ändra deras utseende.
Först och främst gäller detta naturligtvis om de tyska or-
den, då ju dessa alltid redan ha samma beteckning: schakt,
schattera, schäck, schäferi, bischof, hirsch-fängare o. s. v. Mar-
schalk, schabrak, scharlakan, ha sitt scA-ljud närmast från tyskan,
och de böra ej hädanefter få tynga vår rättstavning med en sär-
skild regel. |
Men också fransmännens vanligaste scA-tecken, cA, ändras
lättare till scå än till gy. Vi hava redan, visserligen delvis
efter tyskt mönster, schäs, schavott, schablun eller schamplun,
schagräng, schock (fr. choc), schasa bort (fr. chasser), schalott-lök
(fr. échalotte, lat. cepa ascalomica, lök från Askalon) m. fl., för att
icke tala om kagpuschong, manschett, brosch, plysch (fr. pelucke),
retusch (fr. retouche) o. d.; och jag tror att vi utan svårighet kunna
besluta oss för scharad, scharlatan, schampinjon, scharpi, schoklad,
schifomjé, schikan och andra. Flera af dessa former, t. ex.
schoklad, schikan, finner man redan så tidigt som hos MOBERG
(1825). |
Också det ängelska så kan jämförelsevis lätt ombildas till
sch. Schagg är redan vanligt, likaså schellak (egentligen såell-
Zac »skal-lack»>), scha!/ har på sista tiden börjat växla med sjal
men är dock ännu kanske brukligast; schoddy och scherry följa
lätt med.
På detta sätt får man utan att synnerligen mycket aflägsna
sig från vanligt bruk en gemensam beteckning för scA-ljudet i
nästan alla de för språksinnet visserligen utländska men dock
någorlunda bekanta ord, som hava värklig betydelse för svensk
rättstavning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
