Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING. IIQ
—
Skälet är, såsom vi se, något teoretiskt och icke mycket
bindande för den som: insett — hvad man under fonetikens första
dagar i vårt land ej förstod så väl som nu — att vårt alfabet blott
vill och blott förmår fylla rent praktiska behov. Är en kombi-
nation af två bokstäver till ett tecken bekväm, så är den också
ortografiskt berättigad, lika visst som användandet af förkort-
ningar för hela ord, som etc., år o. d.
Någon ökad bekvämlighet, värd att tala om, kan man en-
ligt min tro icke just anse sig vinna genom tecknet x för &s,
och gällde det att bilda en ny svensk skrift, borde detta tecken
näppeligen införas.
Men då det nu en gång finnes, ha vi blott att överväga,
om de olägenheter det vållar äro så stora, att de motivera en
ändring däraf.
Någon olägenhet medför tecknet obestridligen. Det läm-
nar alltid nybörjaren en ytterligare möjlighet till oriktig bok-
stavering. Så länge det finnes, kan han skriva icke blott slags-
mål och slaksmål och slacksmål utan även slaxmål.
Men just detta sista exempel skall visa oss, att den vinst,
man skulle göra på ett utstötande af x ur alfabetet, bleve ytterst
ringa. Jag förutsätter härvid, att man erkänner att ordet slagsmål
stundom uttalas sla&smål! men det oaktadt bör skrivas med g.
Regeln för användandet af x är nämligen följande mycket
enkla: &s-ljudet skrives med x, såvida ej samhörighetslagen för-
bjuder det.
Så snart vid sidan .af ett ord med ljudgruppen &s står ett
släktord, som innehåller ett &, ett c&, ett g, måste detta kvarhål-
las, och xr blir då omöjligt.
Men därigenom att flera olika möjligheter till teckning af
£s finnas, mellan hvilka lärjungen måste välja, skulle han, även
om xx aflägsnades, ej kunna slippa att uppställa och besvara
frågan: Finnes ett släktord utan s och huru lyder det?
Vägen till en riktig teckning af &s går sålunda alltid förbi
x såsom sin första station. Man måste, som det heter i algebran,
preliminärt lösa problemet >»i anseende till x», innan man kan
lösa det 1i.anseende till &s, cks, gs.
Tyskarna använda sitt x alldeles enligt samma regel som
vi. De skriva Hexe, men link-s, knick-sen, flug-s. Dock hava
de den ytterligare svårigheten, att de i många ord skriva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
