Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 : PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN.
säger, att en stafning sådan som dovt (neutrum af dov = dof)
rbefriar en blivande skolgrammatik från det pedagogiska
obehaget att till regeln om stammens oföränderlighet framför
böjningsändelser foga. ännu ett undantag: v framför Zz för-
vandlas till ff. Ty naturligtvis existerar detta faktum lika
väl för den nuvarande som den »blivande> grammatiken, vare
sig man skrifver dof-doft, dov-dovt eller dov-doft.
(T. s. 344, 50 noten). "Orden pussera, musslin, annullera ha i korrekt
svenskt uttal obestridligen samma s-ljud som orden puss, mussla, patrullera.
Då rec. i stället uttalar dem med det s-ljud som höres i husera, kusin, po-
kulera, så vågar jag påstå, att detta blott är dialektformer."
Jag har aldrig bestridit, att passera o. s. v. hafva
samma zZ-ljud som pass o. s. v. Min mening är, att alla de
9 af prof. T. anförda orden hafva samma korta öppna z-ljud.
Skulle prof. T. uttala £xsera med samma slutna x-ljud som
i Aus, så vågar jag å min sida påstå, att detta är ett dialekt-
uttal. Eller skulle han möjligen vara af Lyttkens-Wulffs
mening, att svenska riksspråket äger tre za-ljud, en åsikt
med hvilken de dock, så vidt jag vet, stå alldeles ensamma
bland alla författare i ämnet?
(T. s. 345, 51). "Jag [har] sagt samhörighetslagen innebära, att lika ’")
ljud i samhöriga ord betecknas på lika sätt" ...
Detta har prof. T. icke sagt. Hade han det gjort,
skulle sämjan mellan honom och rättstavningssällskapet i
detta afseende vara den allra bästa, eftersom det senare vill
beteckna lika ljud på lika sätt icke blott i »samhöriga> ord
utan i alla ord. Men han har sagt något annat, nämligen
just hvad han förnekar i noten å samma sida (Fastän jag
genom hela min skrift sökt konsekvent undvika att använda
ordet »samhörighet» om likartade") företeelser». .). Natur
och On. s. 31 läses nämligen: »I sin allmännaste syftning kan
samhörighetslagen formuleras så: likartade begrepp, uttryckta
med likartade ++) ljud. skrivas så långt möjligt är på sam-
mat) sätt. Och att han med likartad icke menat t. ex.
i det allra närmaste lika, utan i stället betydligt olika, därpå
lämnar han »genom hela sin skrift» exempel. Han har själf
medgifvit ett fall, beroende på »förbiseende», nämligen då
”) Spärrningen af prof. T. "") Spärrningen af mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
