- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1886 /
782

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN.

Jag tillåter mig komplettera prof. T:s citat med att
erinra om, det jag på de citerade ställena medgifvit (s.: 275.
35) den förra ändringen vara »ett af vår skrifts svåraste och
orimligaste lyten» >»från teoretisk synpunkt, tilläggande: >i
praktiken bereder den jämförelsevis få svårigheter». Om den
senare ändringen har jag (s. 273, 33) icke »framhållit> dess
ofonetiska karaktär i och för sig, utan framhållit det ink on-
sekventa i, att »samme man, som på grund af ett ganska
-sällsynt dialektiskt uttal vill bibehålla & i /j, Ziljo.d., dock
föreslår att utbyta e mot ä i massor af ord, som genom
denna ändring få en ofonetisk beteckning för innevånarne i
Stockholm, Södertörn, Gottland, Uppland, Jämtland, Väster-
botten och Finland, tillsammans omkring I million människor».

(T. s. 353 f., 59 f.) "Ingen enda ändring är, så vidt jag vet, af mig
föreslagen, som ej innebär en pedagogisk lättnad vare sig ur skrivandets
synpunkt eller ur läsandets."

Det förhåller sig tvärtom så, att prof. T:s ändringsför-
slag nästan allesamman innebära ett pedagogiskt försvårande,
ty — jag mäste för tredje gången citera prof. T:s egna
ord — man »lättar icke lärjungens möda, när man för vissa
fall stadgar stavningsändring, för andra åter ser sig nödsakad
att bliva vid det gamla», Och det är just hvad prof. T. i
regeln gör, såsom redan till öfverflöd påpekats och med

exempel belysts.
(T. s. 354, 60) "Det är, menar rec., så vidt möjligt blott”) till barnen
och de obildade, som man vid rättstavningsreformen har att taga hänsyn."

Hvad jag verkligen yttrat är följande: dels (s. 254, 14)
Jag gläder mig åt att öfverensstämma med prof. T., som
med rätta yttrat: "det är mycket som den fåkunnige och
barnet förstår bättre än de som anse sig för det prövade
förståndets män. Och dit hör i icke ringa grad just rättstav-
ningen" (s. 143); men jag håller dock före, att läraren förstår
saken ändå bättre. Emellertid, så snart fråga blir om själfva
utförandet af ändringar, då kan pedagogen icke längre undvara
språkvetenskapsmannen»; dels (s. 255, 15) >Hvilkas behof”")
skall reformen i främsta rummet") taga hänsyn till? >De
en stafningsreform oundgängligen ätföljande olägenheterna äro
ett offer, som de bildade, de fullvuxne måste bringa de obil-

”) Af mig spärradt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 17:41:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1886/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free