Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR ES, TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN. II
Detta genmäle fick jag, strängt upptagen som jag då var af
allehanda göromål, icke tillfälle att afsluta förr än i juni,
hvadan rättstafningsläran fick i nära två månader ligga och
vänta på sitt publicerande. Men den ändrades icke efter
utgifvandet af prof. T:s skrift, ty vid det enda sammanträde,
som komiterade efter dess publicerande höllo, kommo de
till det enhälliga resultat, att prof. T:s skrift till ingen ändring
föranledde. På eget bevåg tillade jag dock i korrekturet till
85 25, 26 och 31 några från T. hämtade exempel. Af in-.
hållet i prof. T:s bok hade jag före dess publicerande
icke kännedom om mer än en enda sak — roligheten hålla:
Akoller — hvarom jag fått upplysning genom en bit korrektur,
använd som omslagspapper på en försändelse till en af mina
vänner, och hvarom jag genast personligen underrättade
prof. T.
Jag hade anmärkt, att prof. T. icke skilt emellan de fall,
då stafningen uppstått på grund af språkkänslan, och de,
då språkkänslan uppstått på grund af stafningen, eller. med
andra ord uttryckt, »försummat att taga i betraktande ett i
barndomen inlärdt stafsätts makt öfver tanken. Denna min
anmärkning anser prof. T. (s. 352, 58) vara så mycket mindre
befogad, som han lär hafva i sin bok »upprepade gånger
(sidd. 34, 37, IOI, 125) varnande påpekat just den snara, i
hvilken jag [= han] nu påstås ha fallib. Det förhåller sig
emellertid icke så. S. 125 förekommer ingenting hit hän-
förligt, ty påpekandet af att lässpråket är mera arkaiskt än
talspråket, berör ej saken i fråga. Likaledes är det å s. 37
och s. I0I fråga om något helt annat än om stafsättets makt
öfver tanken (= språkkänslan), nämligen om stafningens (=
ögats) makt öfver örat, som ofta tror sig höra de ljud, som
bokstäfverna antyda, äfven då dessa ljud ej finnas. Blott på
sid. 34 finnes något som angår saken, ty där nämnes på
summa en rad, att »bruket har inflytande på vår uppfattning
af hvad som är naturligt. Men någon välbehöflig »varning»
för detta brukets inflytande står icke att upptäcka.
(T. s. 352, 58) "Båda de största förbättringar i vår skrift jag föreslagit,
ändringen af fv och / till v och ändringen af e till ä, vill han gärna nedsätta
så mycket som möjligt. Den förstnämnda förklaras vara en "jämförelsevis
oväsentlig reform"; om den senare framhålles att den stadgar en ofonetisk
beteckning för inbyggarna i de landområden som omgiva Bottniska viken.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
