Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 = <— PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN.
Som min uppsats blott afser att vara ett genmäle i
citerings-frågan, skall jag icke, åtminstone nu, upptaga tid
och utrymme med att bemöta alt öfrigt i prof. T:s sista
uppsats, som synes mig vara förfeladt; hälst åtskilligt däraf
i dessa dagar upptages till kritik af ett par andra författare.
Men jag ber att få betona, att mitt förbigående af dessa
punkter icke innebär något som hälst godkännande af prof.
T:s påståenden, sådana som t. ex.
(T. s. 339, 45) att sy är en olämplig beteckning för sje-
ljudet, emedan >»vi dels upptagit, dels kunna komma att upp-
taga ord» ur hebreiskan, indiskan och holländskan. i hvilka
språk sy betecknar s + 7. Ty vi hafva icke ur dessa språk,
mig veterligt, upptagit några länord med uttalet s + j — minst
de af prof. T. anförda Ahasja, Amasja, Kasjapa och Klaasje,
som platt icke tillhöra svenskan — och komma sannolikt ej
häller att i ymnigare mått anlita vare sig hebreiskan eller
indiskan. Från holländskan kunde däremot visserligen nya
lån tänkas ifrågakomma, men dessa måtte väl kunna få ut-
talas på samma sätt som de gamla lånorden, t. ex. sjåare,
med sje-ljud. För dessa holländska ord är för öfrigt den
af prof. T. föreslagna sje-ljudsbeteckningen scå lika olämp-
lig, emedan i holländskan sckå betecknar s + ck. Och att
det sfje-ljud, som i danskan tecknas med sj, icke är alldeles
detsamma som våirt sje-ljud, utgör icke häller — såsom prof.
T. förmenar — något skäl för oss att välja en annan sje-
ljudsbeteckning; lika litet som vi t. ex. af den stora olik-
heten mellan franskans m. fl. språks uttal af a-typen låtit
afhålla oss från att återgifva t. ex. bouteille med butelj o.d.
För öfrigt skulle af liknande »skäb sch också vara en olämp-
lig beteckning, enär tyskans schå ej är i ljud fullt identiskt
med vårt sje-ljud.
(T. 339 f., 45 f.) att t. ex. dos & dos o. d. är minst lika
mycket eller litet lånord i svenskan som t. ex. ascension,
emedan fler svenskar känna det förra uttryckets betydelse.
Härvid förbiser han, att yrkes- och facktermer i regeln icke
kunna vara kända af andra än fackmän, och att dessa äro
svenska lånord, så snart de af alla svenske fackmän använ-
das som ordinarie beteckning för saken i fråga. Annars
skulle man komma till den besynnerliga slutsats, att t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
