Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.
”
PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN. 17
yrkestermerna sarg, juft vore i mindre grad svenska än
t. ex. pängsné, telegraf, ja öfverhufvud alla sällsynta ord
mindre svenska än de vanligare.
(T. s. 340 f., 46 f.) att radikala stafningsändringar äro mera
befogade i utländska lånord än i andra; hvadan t. ex. ofvan
icke skall kunna ändras med ens till åvaxr utan blott till o-
van, verld icke till värd utan blott till värld. Men samme
man, som anser ändring af två bokstäfver vara för mycket
i dessa ord, vill ändra qväft till kvävt, djefvul til djävul,
djerf till djärv. Äro dessa senare mera utländska?
(T. s. 344, 50) att förenkling af dubbelkonsonant i t. ex.
sottis »lockar till falskt uttab. Månne det för prof. T. kännes
»lockande» att uttala de hittills varande skrifningarna Sof,
kokett, koloss, hotell o. d., så att de erinra om orden so, £o
och /ko?P Vill han för att undvika detta falska uttal föreslå
att skrifva dem Soffi, kockett o. s. v.?
(T. s. 344, 50 och 352 f., 58 f.) att rättstafningssällskapet
är inkonsekvent genom att icke föreslå stafningar sådana som
dumm för dum, läjjon för läjon, angka för anka o. d.; ett
högst besynnerligt påstående angående personer, som alltid
betonat, att den pedagogiska synpunkten för dem är den
högsta, och som därför nu lämna oantastade sådana oegent-
ligheter i stafningen, hvilka vid undervisning icke visat sig
medföra nämnvärda olägenheter. Har prof. T. icke fattat,
att detta är sällskapets hufvudsynpunkt och grundtanke, då
har han i grund missförstått den rörelse, mot hvilken han
uppträdt.
(T. s. 347, 53) att samhörighetslagen »ald rig kommer att
tillämpas», om den inskränkes till sådana ord, som >med nöd-
vändighet> associeras med hvarandra. Med litet god vilja
kunde nog prof. T. hafva spekulerat ut, att jag med mitt
tal om ord, »som med nödvändighet associeras med hvar-
andra», syftade på sådana, som nästan alltid och utan sär-
skild reflexion — äfven af en obildad — associeras, t. ex.
hålla och håller”), i motsättning mot sådana, som kräfva
”’ Att prof. T. haft formelt rätt i sitt påstående, att vår rättstafnings-
lära stadgar stafningen hålla, men hkoller o. d. har jag aldrig bestridt. Utan
jag har tvärtom prisat detta hans påstående såsom varande "logiskt". Det-
samma gäller om hans nya påstäende, att vi föreslå stafningen byrå, men byron /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
