Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN. 10
okunnig om de sorgliga resultaten af den officielt reglemen-
terade ortografien, särskildt i Tyskland, hvars nya riksorto-
grafi väl numera af alla sakkunnige betraktas som en riks-
olycka +). Och hvilket af de många reformförslagen skulle
af vår regering påtvingas dess trogna undersåter? Att åtmin-
stone icke prof. T. vill härutinnan låna sig till verktyg åt
»despotismen», därför har man lyckligtvis en borgen i utta-
landen af honom själf. Han påpekar (s. 360, 66), att för 20
är sedan rättstafningsreformen var »synnerligen ogynnsamt»
stäld, i ty att Rydqvist intog en »samhällsställning af den
art att han. utan svårighet kunde skaffa ett slags officiell
auktorisering åt sina individuella ortografiska meningar». Och
han tillägger: »Sådana kunna förhållandena ej gärna antagas
bli för framtiden». Nej, gudskelof för det! Och man kan
icke annat än glädja sig åt, att prof. T. velat rentvå sig från
den misstanke, som nog å ett eller annat håll förefunnits,
’att han skulle vilja liksom Rydqvist missbruka sin »samhälls-
ställning» såsom ledamot af svenska akademien till att skaffa
»ett slags officiell auktorisering åt sina individuella ortografiska
meningar».
Till sist ett ord om prof. T:s stil i hans sista skrift.
Det tyckes hvila ett olycksöde öfver rättstafningsfrågan i så
måtto, att tid efter annan författare, som i densamma yttra
sig, tyckas vara utsatta för ytterligt stora frestelser att för-
falla till ett altför personligt skrifsätt gentemot sina mot-
ståndare. Sådana exempel har man att tillgå alt ifrån
Urban Hjärnes och Jesper Svedbergs dagar. Sednast gjorde
vår högtförtjänte Rydqvist alt hvad på honom berodde för
att genom ett dylikt skrifsätt sätta på spel den aktning han
genom lång och resultatrik forskning förvärfvat äfven ät sin
personlighet. Med grämelse måste man nu iakttaga, att
prof. Tegnér tyckes i detta afseende vilja träda i hans spår.
Om jag också icke är den »vredgade pilt», med hvilken prof.
T. förliknar mig, så är jag dock för mycket part i saken
för att kunna fullt rättvist bedöma, huru stor skuld prof. T.
” Se härom senast O. Hoppe "Den tyska regeringsortografin" (Ny-
stavaren, 1886, a:dra häftet) och C. O. N—n "Den preussiska rättstafningen"
(Pedagogisk tidskrift, 1886, 3 häftet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
