Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN.
någon — om ock stundom ringa — eftertanke för att bringas
i sammanhang med hvarandra, t. ex. afund och nanna. Att
stafva de förra orden på olika sätt skulle försvåra skrifvan-
det, enär det skulle kräfva en särskild reflexion för att und-
vika att ge dem samma stafning; och en god stafning bör
vara sådan, att den reducerar all reflexion till ett minimum
och gör skrifvandet så vidt möjligt till en rent mekanisk
förrättning. — För resten har prof. T. förbisett, att min de-
finition af samhörighetslagen utgör lika mycket en utsträck-
ning som en inskränkning i det omfång, han tillerkänt lagen,
i ty att jag påpekat dess stora befogenhet inom talet. Jag
finner med glädje, att Flodström tycks vara af samma me-
ning som jag, då han (anf. st. s. 65) säger, att »vi närma oss
en period, då samhörighetslagens välde aftar i skrift för att
i stället tilltaga i tal.
(T. s. 358, 64) att den reform, rättstafningssällskapet
föreslår, är blott 3 å 4 gånger större än den del däraf, som
prof. T. går med på”); hvarvid han förbiser, att man icke får
mäta efter det antal ord, som af reformen drabbas, utan
dels efter det antal fall, som undergå ändring, dels efter
graden af frekvens hos de ord, som träffas af ändringen.
Så t. ex. skulle en ändring af ékv till v i pronomina och
partiklar, af orden och till åk/k), af till av, den till dänf(n),
som till såm(m) vara lika stor (jag vill därmed ej hafva sagt
lika lämplig) som hela den af prof. T. nu förordade v-re-
formen.
Ett yttrande af prof. T., som förvisso förtjänade sitt
särskilda kapitel, och som jag därför icke här skall närmare
inlåta mig på, är det, hvari han (s. 360 f., 66 f.) ger regeringen
en vink om, att »såsom sakerna nu tyckas arta sig>(d. v. s.
då skollärarna börja att vilja hafva ett ord med i fråga om
rättstafningsreformen) »en viss grad af despotism> är af nöden
gentemot reformsträfvandena, i fråga om hvilka icke längre
full frihet> bör »obetingadt få råda». Det är rent underbart,
att något sådant yttras af en person, som icke kan vara
”) Prof. T. talar ofta om ä- och v-reformerna, som om de vore hans
uppfinning eller förslag, ehuru de redan af nordiska rättstafningsmötet före-
slagits och af både Lyttkens-Wulff och rättstafningssällskapet förordats förr
än han utgaf sin broskyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
