Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN NICOLAI MADVIG. 9
det för den klassiske filologen mindre maktpåliggande att i
det enskilda utföra dessa slags forskningar om formernas
ursprungliga betydelse, af hvilka han helt visst fann många
resultat hos nyare forskare ovissa och aprioriskt konstrue-
rade, än att icke af några fördomar i dessa ting vilseledas
1 sina konkreta undersökningar. Då han hörde de gamla
språken prisas för sin logiska klarhet och korrekthet, som
visar sig t. ex. i genomförandet af genusskilnader, i öfver-
ensstämmelse mellan subjekt och dess attibut eller predikat,
i kasussystemet och i modi, anmärkte han dels att en del
af dessa former vore alldeles onödiga och logiskt betydelse-
lösa, dels att äfven andra språk, och det just de mest obil-
dade folks, ega sådan formrikedom, dels slutligen att det
logiska i språket icke ligger i dess ursprungliga anlag utan
i den utveckling, som det får som bärare af ett rikt tanke-
innehåll och i växelverkan med detta. Men erfarenheten
visade, att alla språk äfven de mest formfattiga kunna ut-
bildas till att fylla tankens och känslans kraf, liksom att
hvarje språk för sitt folk vore en tillfredsställande form för
dess andliga lif. Man måste, sade han, skilja mellan ett
språks värde och betydelse för folket, som brukar det, och
dess intresse för filologen. »Modersmaal er en himmelsk lyd,
saaledes synge alle folk og saa skulde de synge. Mit folks
sprog er mit sprog og jeg vil intet andet have (1857). Men
för filologen har ett språk intresse i samma mån det å ena
sidan helt och rent bevarat sitt formela anlag, å den andra
är användt och utbildadt af ett rikt och mångsidigt andligt
lif. — Madvig har, ehuru han visserligen, särskildt i sina sista
år, med stort intresse studerade inskrifter, dock egnat sin
hufvudsakliga verksamhet åt litteraturspråket i dess klassiska
hufvudperioder och författare; det är åter ett arf från den
Hermannska perioden, hvilket han i sin ordning lemnar i arf
åt nya åldrar, så länge det består en skilnad mellan lingvi-
stik och filologi.
Madvigs sista stora arbete var »Den romerske stats for-
fatning», 1881—82. Om sitt arbetes metod och resultat
väntar sig den gamle kämpen ännu att få »forhandle med
tyske lesere fra hvis side modsigelsen vil kommesx! (jfr
företalet). Så lifskraftig var ännu åttiåringen. En annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
