Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FRANSKA REVOL:S IDÉER I 1789 ÅRS RIKSDAGSBESVÄR. 17
så upplysande material jämväl vara af intresse för Ny svensk
tidskrifts läsare. Emellertid är ämnet för rikt för att här
i sin helhet kunna behandlas, och vi lemna därför å sido
dessa cahiers’ betydelse för kännedomen om Frankrikes
sociala tillstånd omedelbart före revolutionen och inskränka
oss till några antydningar om hvad vi af dem kunna lära
angående det allmänna tänkesättet inom landet. I detta
hänseende torde de äfven erbjuda det största allmänt mänsk-
liga intresset. De låta oss blicka in i det idéarbete, hvarur
revolutionens för hela vår civilisation så betydelsefulla kata-
strof framgick, visa oss i hvad mån detta tedde sig olika
inom det franska folkets olika klasser, ja kunna nästan sägas
utgöra revolutionen za 2nuce. De äro därför i hög grad
egnade att lära oss förstzå denna händelse.
Betrakta vi nu först adelns cahiers, så erhålla vi däraf
den märkliga upplysningen, att detta stånd vid tidpunkten
för revolutionens utbrott gent emot konungamakten intog
en fullkomligt revolutionär hållning! Allmänt begäres näm-
ligen i dess cahiers, att rz&sdagen skulle gifva Frankrike en fri
författning. Såsom hufvudpunkt i denna angifves, att skatter
och lagar skulle bestämmas med samtycke af periodiskt åter-
kommande eller rent af permanenta riksdagar, ja exempel
finnas t. o. m. på, att man häråt velat ge retroaktiv verkan,
så att de hittillsvarande, ej blott skatterna, utan äfven la-
garna endast skulle anses såsom provisoriskt gällande. Riks-
dagens makt öfver finanserna ville man för öfrigt äfven låta
omfatta statsregleringen; vidare yrkas på ministeriel ansva-
righet, på att intendenturen skulle afskaffas och förvaltningen
helt och hållet öfverlemnas åt provinsförsamlingarna, på att
lettres de cachet ej mer skulle få utfärdas, att statsfängel-
serna, särskildt Bastiljen, skulle förstöras samt personlig sä-
kerhet och eganderätt, pressfrihet och brefskydd garanteras.
Några ville beröfva konungen makten att fritt utnämna do-
mare, i det dessa skulle tillsättas på förslag af provinsial-
ständerna, och i åtskilliga yrkas på juryinrättningens införande.
! Detta bestyrkes för öfrigt äfven af den med den franska aristokratien
nära förbundne Axel von Fersen d. y. I december 1788 och i januari 1789
skref han till sin far, att hela världen (d. v. s. den förnäma) och i synnerhet
fruntimmerna blott talade om framåtskridande och författning. Klinckow-
ström: Le comte de Fersen et la cour de France. I ss. XLIV o. f.
Ny Sv. Tidskr. 8:de årg. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
