Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 DEN FRANSKA REVOL:S IDÉER I 1789 ÅRS RIKSDAGSBESVÄR.
Särskildt visade ståndet mycken obenägenhet mot att låta
konungamakten fritt ’ disponera öfver den väpnade styrkan;
allmänt begäres sålunda, att de utländska legotrupperna skulle
med ed förbindas att aldrig bära vapen mot franska med-
borgare, och äfven med afseende på de inhemska uppstäldes
fordringar, som skulle satt regeringen ur stånd att med nödig
kraft sörja för den inre ordningens upprätthållande.
Hvad som gör dessa anspråk ännu märkligare äro de
grundsatser, i kraft af hvilka de framställas.
Såsom skäl finna vi nämligen åberopade: »förnuftet>,
»människornas oförytterliga rättigheter», »samhällskontraktet>,
och flere adliga cahiers ville åt den nya konstitutionen gifva
den allmängiltiga formen af en mänsklig rättig hetsförklaring".
När det gälde att bekämpa konungamakten, har säledes den
franska aristokratien vid revolutionens tröskel ej tvekat att
begagna sig af den liberala eller revolutionära upplysnings-
filosofien. Dennas inflytande visade sig äfven i yrkanden
på undervisningsväsendets ombildning, negerslafveriets och
slafhandelns undertryckande samt civil- och kriminallagstift-
ningens reformerande, och med afseende på de kyrkliga för-
hållandena märker man i synnerhet att de läror, till hvilka
de förnäma salongerna denna tid så gärna lyssnat, ej blifvit
utan frukt. Sålunda begära en mängd af adelns cahiers
religionsfrihet för icke-katoliker; flera af dem angripa
direkt den bestående kyrkan genom yrkande på reformer
inom klosterväsendet, t. o. m. munkordnarnas undertryc-
kande, på försäljning af kyrkliga gods för nationens räk-
ning m. m. d.
När ståndets cahiers börja yttra sig om de sociala frå-
gorna, förbleknar däremot hastigt denna liberalism. Med af-
seende på ex punkt visade sig visserligen ståndet äfven inom
detta område böjdt för en genomgripande reform, nämligen
! Så t. ex. begärde adeln i Paris, »framför allt, att det skulle göras en
uttrycklig förklaring af de rättigheter, som tillhöra alla människor». Denna
tanke kan anses såsom en naturlig frukt af tidsandans abstrakta riktning,
men till dess uppkomst har äfven den unga amerikanska fristatens exempel
bidragit. Till försvar för sitt motstånd mot den engelska regeringen prokla-
merade nämligen kongressen 1774 vissa oförytterliga både nationela och
mänskliga rättigheter, själfständighetsförklaringen af den 4 juli 1776 motiveras
genom åberopande af vissa mänskliga rättigheter, och de särskilda staternas
författningar börja med rättighetsförklaringar.
.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
