Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 KRITIK ÖFVER KRITIKER.
gränsad bekännelseskrift, upptagande »skolans> sociala, reli-
giösa — eller irreligiösa — moraliska och politiska trossatser;
liksom Confessio augustana begagnar den formen vs; >»vi tro
och bekänna». Härigenom göres skolan till en sekt, som
icke ens saknar sina kättare: Aug. Strindberg exkommuni-
ceras formligen. Genom att samla sig kring denna bekän-
nelseskrift hafva de respektive författarne nästan tvungit
allmänheten att tro att de besvurit den. Lyckligtvis är dock
allmänhetens sunda sans till stor del nog utvecklad att ej
taga detta så strängt som det synes, utan fortfarande låta
hvarje författare vara sig själf.
Emellertid är det naturligt att kritiken skulle taga fasta
härpå, och då bitarna ej äro rent litterära produktioner utan,
såsom antydts, afhandlingar, kan här det ej vara tal om
litterär kritik utan blott om en granskning af satserna. En
sådan är också En mo? tio, litterära vensterns program gran-
skadt af Carl Carlsson. Dock är detta ingen granskning i
den mening, att författaren ställer sig på de granskade teori-
ernas ståndpunkt och ut från dem själfva söker visa deras
ohållbarhet. Utan hr Carlsson ställer sig på den kyrkliga
ortodoxiens ståndpunkt och söker visa, att den är praktiskt
nyttigare för samhället och den enskilda människan än den
nya bekännelsen. Den är skrifven med ganska stor värme
och liflighet, men har formen af randanmärkningar eller noter
till >»Revyen», och gent emot dennas trossatser uppställer
granskaren sina. Tonen blir stundom väl skolmästrande,
anmärkningarna, som gälla likt och olikt, synas ofta fram-
kallade mera af anmärkningssjuka än af saken, men mycket
är också både upplysande och klargörande angående de två
världsåskådningarnas olika ståndpunkt och många anmärk-
ningar träffande. Och förf. är på intet sätt bornerad; ut
från sin ståndpunkt ger han allt erkännande åt hvad som ej
kolliderar med denna, om det så är berättelserna i Giftas.
Att författarne själfva funno det obehagligt vid närmare
eftersinnande att ha råkat in i en sådan fälla, framgår af
1886, revy i literära och sociala frågor, utgifven af Gustaf
af Geijerstam, med hvilken revy jag först gjort bekantskap,
sedan denna uppsats för öfrigt var skrifven. I en inlednings-
uppsats, som utgifvaren skrifvit »Om den unga literaturens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
