Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRITIK ÖFVER KRITIKER. 39
teriserande, och vissa drag hos författarne, som vid läsning
af deras arbeten träda i förgrunden, äro om ej förbisedda
så dock ofta nog blott i förbigående upptagna. Såsom kri-
tiska studier af de ifrågavarande författarne förekomma de
därför nog omogna och i saknad af metod. Det är med
ett ord sökande efter egen klarhet, som mest kännetecknar
dem. Ett annat nästan samtida arbete, Modern realism at
Nils Erdmann, bär äfven detta drag. Det är dock icke ett
så ärligt arbete som Geijerstams. Ty till största delen är
det en kompilation af rätt behändigt sammanstälda men
fullkomligt osmälta och ociterade utdrag af Taine och Zola,
Edvard von Hartmann, Georg Brandes, Herman Bang och
Rudolf Schmidt samt citerade utdrag af de danska och
norska nyare författarnes arbeten i stundom lika ömklig som
löjlig öfversättning. En ganska vidsträckt beläsenhet och
en liflig stil utmärka arbetet, men den förra synes vida större
än den i själfva verket är, då förf. synbarligen ofta blott i
andra hand känner de arbeten han behandlar, och den lifliga
stilen blir stundom retsamt affekterad. Och att förf. föga
smält sin läsning visar sig i djupa svalg och stundom direkta
motsägelser mellan hans allmänna karakteristik af den mo-
derna realismen och tillämpningen på de särskilda förfat-
tarne. Bägge arbetena äro typer för ett sökande efter klar-
het som ej nås.
Det var utan tvifvel känslan af att behöfva enas och
uppträda i flock som gaf anledning till, att en del af den
moderna riktningens representanter tillsammans utgåfvo 1555,
revy i literära och sociala frågor. Men det var oklokt, ty
de gåfvo härigenom berättigande åt att låta behandla sig som
en skola, där en hvar får svida för de andras åsigter, svagheter
och fel. Saken förbättrades icke däraf, att de i samlingen
intagna uppsatserna långt ifrån voro bland de respektive
författarnes bästa; och att det ej var rent litterära arbeten,
utan afhandlingar i sociala, religiösa och moraliska frågor
— under olika form — antydde, att författarne icke ville
låta sig nöja med att vara en litterär skola, utan ville anses
som ett socialt och religiöst parti. Men det var icke nog
med detta en gång; boken inleddes af några uppsatser i
brefform af d:r B. Meijer. Det är en ganska skarpt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
