Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURBREF FRÅN NORGE. 63
förra. Uttryck som 2— tzenkte jeg med et halvkvalt suk>, >— bröd
et redselsskrig uvilkaarlig over mine laeber o. s. v. förekomma
icke i naturligt tal, utan synas snarast hämtade direkt från fyrti-
talets snedvridna dam-novellistik.
Helt obetydliga äro ett par debut-arbeten af Thora Lund
och målarinnan JLeis Schelderup. Den förras >/ vaarsol og ved
lampeskin> innehåller endast ansatser, som icke lemna något resultat,
och den senares »Farveskisser> innehålla ingenting alls.
LJ LJ
LJ
En egendomlig ställning på gränsen mellan skön- och fack-
litteraturen intaga de skildringar ur natur- och sportlifvet, i större
eller mindre grad uppblandade med folklifsskildringar, för hvilka
vår aflidne sagoförfattare P. Chr. Asbjörnsen står som den ypperste
representanten. Det säger sig själft, att ett land som Norge med
sina kala, öde vidder och sin storslagna, sköna natur måste erbjuda
ett rikt och tacksamt fält för sådana skildringar. Och på senare
tid, då sinnet för vårt lands natur och folklif genom allahanda
impulser har blifvit väckt till högre lif än någonsin förr, hafva
också flere författare framstått, som sökt upplyfta denna litte-
raturgren från facktidskrifternas mera tillfälliga dygntillvaro till
konstens själfständiga lif. Främst bland nu lefvande författare på
detta område stå professor /. A. Friis, som företrädesvis har
hämtat sina skildringar från landets nordligaste ängder GEn som-
mer i Finmarken>, »Lappiske eventyr og folkesagna, >Tilfjelds i
ferierne», »Klostret i Pitschenga» m. fl.) och forstmester /. B. Barth,
hvilken som ifrig jägare och botaniker känner vårt lands djur-
och växtlif som få andra och förstår att skildra hvad han har
sett på ett i hög grad lefvande, åskådligt och tilltalande språk
(2»Den norske natur skildret i billeder fra jagtlivet>, »Naturskildrin-
ger fra mit jeger- og reiseliv» m. fl.).
Den sistnämnde författaren har också i år riktat vår litteratur
med ett litet samlingsarbete: »WVogle trek af harmonien i naturen»,
innehållande tre uppsatser, hvilka förut stått tryckta i en natur-
vetenskaplig tidskrift. Författaren säger själf i förordet: »Bort-
sedt från deras betydelse som små, af hvarandra oberoende bidrag
till kännedomen om naturen, hafva de också ett dem förbindande,
gemensamt moment i det i dem inneslutna påvisandet af lagbunden-
hetens och den teleologiska världsbetraktelsens ömsesidiga förhål-
lande såsom samhöriga eller inbördes oåtskiljeliga led af en med
själfva verkligheten öfverensstämmande och denna fullt förklarande
lifsåskådning.> Uppsatserna, som äro skrifna med författarens van-
liga grundliga insigter och klara framställningssätt, kunna läsas
med nöje och behållning af en hvar, som intresserar sig för natu-
rens lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
