Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SKOLUNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE LEFVANDE SPRÅK. 95
= — rr
nya metoden. Som det nu är, måste man antaga, att för-
eningen ytterst vill verka för det mål, som kand. Western
angifvit, med den tillsatsen, att det är talspråket, som i syn-
nerhet bör inhämtas. Häri ligger programmets zrectov eidos.
»En sund pedagogiks fordringar» måste tvärt om bestämma
ungefär följande ändamål för skolundervisningen i ett lef-
vande språk: den afser i främsta rummet att bibringa ele-
Vverna insigter i det ifrågavarande språket, i synnerhet dess
litteraturspråk, men därjämte att, i likhet med all skolunder-
visning, lemna bidrag till elevernas utbildning i allmänhet,
den må nu kallas allmänbildning eller formel bildning. Blott
för så vidt Quousgue tandem vill medverka för detta mål, kan
pedagogiken lyssna till dess förslag !.
Det yrkas först, att språkljuden, ej deras konventionela
beteckning? i litteraturen, lägges till grund för undervisnin-
gen, och att, där denna beteckning är allt för otydlig eller
inkonsekvent, den skall ersättas af en ny, mera genomskin-
lig. Läraren skall således säga sina elever till exempel:
> Moder heter på franska smär, mödrar likaledes mär, låtom
oss beteckna det med mer, sedermera (om ett år eller två)
skolen I få lära, att fransmännen själfva beteckna detta ljud
på annat sätt.»
Man vill väl ej göra detta för att bibringa lärjungarne
den språkfilosofiska åsigten, att det är det talade språket,
som är det egentligen lefvande och det skrifna blott en
bild, ett aftryck däraf. Detta vore för mycket väsen för en
obetydlighet; ett ord af läraren vore nog. Man torde hafva
ledts af den lofvärda afsigten att tillförsäkra eleven och för
honom underlätta ett godt uttal. Om han först, förledd af
skrifttecknen, får ett dåligt uttal, är detta svårt att få bort,
säger man; och ett godt uttal är af största vigt och skänker
lärjungen stor glädje, då han i praktiken blir i tillfälle er-
fara, att han träffat det rätta. Ubi est acumen tuum? för
! Med liknande inskränkningar rekommenderade för ett par år sedan
en recensent E. R. i Nordisk revy II, 5, ett arbete af den numera döde
Felix Franke, hvilket ungefär tenderar till samma mål som Quousgque tandems
satser.
? Mången skulle möjligen kunna komma på den tanken, att med >skrift-
språket> och >»talspråket> menades litteraturspråket och konversationsspråket;
men sammanhanget med det följande och diskussionen i Stockholm visa, att
så ej är fallet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
