Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gÖ OM SKOLUNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE LEFVANDE SPRÅK.
att åter citera Cicero. Ser man då ej, att alldeles samma
resonnemang kan användas mot det framstälda förslaget?
Det måste vara lika klart, att den, som vänjer sig vid en
icke existerande stafning eller att känna igen orden i en
form, som de ej hafva i litteraturen, den får därmed en
ovana, som är ytterst svår att utrota; och ingen nytta kan
vara större än den, som eleven har att förstå skrifna franska
eller engelska ord, ingen glädje större än den, han har af
att känna igen dessa, ty tillfällen därtill erbjuda sig ständigt.
Dessutom kan man ovilkorligen lättare sluta sig från skrif-
sättet till uttalssättet än tvärt om, ty det förra förhållandet
kan baseras på lagar, med hvilkas hufvudtendenser eleven
snart kommer under fund, hvaremot man’ knappt utan histo-
riska och djupgående språkkunskaper kan sluta sig från ett
ords uttal till. dess stafsätt.
- Naturligtvis måste eleven upplysas om eller själf upptäcka,
att den stafning, man bjuder honom på, ingalunda är fransk
eller engelsk. Tror man, att han på ett någorlunda fram-
skridet stadium skall låta sig nöja med att få sin franska
och sin engelska så half, då misskänner man fullkomligt ett
ungt sinnes entusiasm, som gärna underkastar sig uppoff-
ringar för att få något riktigt. Med ovilja och förakt skulle
eleven bemöta de läroböcker, som gåfve honom en franska,
som ej är »riktig franska» Det är samma naturliga känsla
som den vi se framlysa i tillfredsställelse, då eleven får öf-
vergå från elementarboken, som-han upptäcker vara gemachlt,
till en författares arbeten, där språket är något, som verk-
ligen existerat. Det ligger kanske häri något ganska spe-
cielt svenskt, något af det där braskande, men storslagna
allt eller intet, för hvilket vi svenskar äro kända. Möjligt är
därför, att då man från ett eller annat främmande håll för-
säkrar oss om transskriptionens välsignelser, detta till en del
kan bero på olika karaktärsläggning hos eleverna, och ej
blott på andra egendomliga och med våra fullkomligt ojäm-
förliga förhållanden.
Det torde möjligen låta sig visas, att ett språks ljud
kunna läras säkrare med användning af transskription. Men
hufvudsak i undervisningen blir dock alltjämt det muntliga
föresägandet. Ty kvantitet, accent, melodi och alla de finare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
