Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 OM SKOLUNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE LEFVANDE SPRÅK.
storien om landsortsfrun, som var inne på De la Croix’ sa-
long. Kasta de ögonen på en tidningsspalt, få de se événe-
ment och sans fagon, strike och budget. Med ett ord, den
luft, i hvilken de lefva, är mättad af välbekanta, oundgäng-
liga utländska ort i sin utländska gestalt. Då de begynna
sina språkstudier, vänta de sig lösningen på dessa uttals-
gåtor; i stället vill man gifva dem nya gåtor. De komma
således att lära sig tvänne stafningar, ett Bordeaux och ett
Bårrdå. Låtom oss ej malträtera ungdomen på det sättet.
Tvärt om låtom oss skickligt begagna oss af den »hum>» om
främmande språks uttal, som vi kunna förutsätta hos eleven
på grund af hans öfriga studier eller allmänna bildning.
Därtill kunna och böra vi lämpligen anknyta uttalsöfnin-
garna i den börjande språkundervisningen, i enlighet med
den sedan gammalt kända, i våra dagar särskildt till heders
komna satsen, att allt nytt bör anknyta sig till något förut
kändt.
Tanken på fonetisk omskrifning är för öfrigt ingalunda
ny. Vid Stockholmsmötet erinrade en talare om, att d:r V.
E. Öman 1867 utgifvit en Lärobok i engelska språket och
lektor V. Sturzen-Becker 1872 en Engelsk språklära för me-
nige man, i hvilka fonetisk omskrifning användts. I utlandet
har denna metod än äldre anor. Jag vågar visst icke säga,
när den först förekommit, men jag erinrar om ett franskt
arbete redan från 1834 af Décrand, Phonographie anglaise
ou notation interlinéaire de la prononciation de Rasselas, conte
du célbbre Johnson, Paris 1834. Dylika arbeten hafva emel-
lertid ej vunnit någon plats i det pedagogiska biblioteket,
och detta säkerligen ej blott af envist fasthållande vid gam-
mal rutin, eller däraf att transskriptionen var bristfällig, utan
äfven af riktig insigt därom att litteraturspråket för skolung-
domen är hufvudsak, att den framför allt måste lära sig se
språket.
Om skolpedagogiken lägger så mycken vigt vid litteratur-
språket och dess utseende, är det hufvudsakligen af skäl
som i vår tid borde kunna göra sig hörda, af utilitetsskäl.
Huru ojämförligt många fler äro ej de, som hafva sin enda
nytta af tidigare språkstudier genom litteraturläsning, än de,
som blifva i tillfälle att i nämnvärd mån tala eller höra talas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
