Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 REFORM AF DEN SVENSKA TRYCKFRIHETSLAGSTIFTNINGEN.
mande staters yttre och inre politiska förhållanden, å andra
sidan äro allt för stränga straff stadgade, t. ex. för hädelse,
lasteligt tal om konungen. Härjämte finnas i allmän lag be-
straffade såsom förbrytelser, hvad i tryckfrihetslagen går fritt,
t. ex. åtskilliga förräderiförbrytelser, uppmaning till lagbrott
m. m. Likaså voro ursprungligen straffen för boktryckares
förbrytelse i fråga om utsättande af författares, utgifvares
och boktryckares namn, tryckningsort och årtal allt för
strängt tilltagna.
Vidare hafva med skäl vigtiga anmärkningar blifvit gjorda
mot juryn och dess sammansättning. Här saknas all den
garanti för opartisk och sorgfällig pröfning, som tillhör
jurymannainstitutionen i andra länder: inga särskilda för
viss tid utsedda tjänstgöringsskyldiga jurymarnnakårer, bland
hvilka de för hvarje särskildt mäl tjänstgörande jurymän-
nen väljas utan att något deltagande i själfva valet par-
terna tillstädjes. De valda jurymännen hafva ingen skyl-
dighet att öfvervara målets handläggning vid domstol och
taga kännedom af den utveckling af parternas talan, som
därvid eger rum. De jurymännen ålagda edliga förplig-
telser innebära ingen fordran af dem att efter målets ut-
redda beskaffenhet afgifva sitt yttrande, och den därmed för-
bundna tysthetseden förbjuder dem att öppet motivera sina
vota. Denna ed måste i en mängd fall kännas tyngande
för den, som icke efter subjektivt godtycke utan efter sam-
’ vetsgrann pröfning af målets beskaffenhet deltager i dis-
kussionen inom juryn och vid frågans afgörande fattat sitt
beslut, och blir så mycket mera tryckande, som ju redbarare
ledamoten är, han desto mindre vill låta påskina huru han
röstat. Hos oss är det lemnadt åt hvardera parten att välja
sina jurymän, och kunna parterna således på förhand förvissa
sig, hvar för sig, om det votum, som de till jurymän i fråga-
satta personer komma att afgifva, hvilket så mycket lättare
låter sig göra, som jurymännen ej ens äro i tillfälle att öfver-
vara domstolsförhandlingarna; och den ed, de aflägga, gifver
subjektivismen det friaste utrymme. Visserligen heter det i
lagen, att till jurymän skola väljas för medborgerlig dygd väl
kända personer, således sådana som i allmänna värf varit
använda och väl bestått profvet, men i praxis har:’ detta så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
