Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORM AF DEN SVENSKA TRYCKFRIHETSLAGSTIFTNINGEN. 235
gestaltat sig, att hvar och en, som ej är förlustig medborger-
ligt förtroende, anses säsom behörig. Icke ens de allmänna
behörighetsvilkoren för att kunna godkännas såsom riks-
dagsman erfordras. Den omständigheten, att en person gjort
konkurs utan att hafva förnöjt borgenärernas kraf, hvilket
medför obehörighet till en mängd förtroendeplatser, anses
ej hindra att han kan blifva juryman, och den omständig-
heten, att någon är engagerad hos den tidningsredaktion,
. som utgifvit den brottsliga skriften, anses icke lägga hinder
i vägen för att den valde skall anses opartisk, ja man har
till och med satt i fråga, att den, som faktiskt redigerat tid-
. ningen, skall anses säsom ojäfvig juryman. Med det infly-
tande på utgången, som hvardera parten kan förskaffa sig,
blir således afgörandet beroende på de af domstolen valda
jurymäns vota, ty af det sätt, hvarpå dessa ledamöter rösta,
afgöres saken; och för att den pluralitet af ?/, skall erhållas,
som erfordras för att en smädeskrifts utgifning skall såsom
brottslig anses, fordras de af åklagaren och af domstolen ut-
sedda jurymännens samstämmiga fällande. Domstolens val
af jurymän blir således i alla vigtigare tryckfrihetsprocesser
afgörande för utgången, utan att domstolen är satt i tillfälle
att efter sakens och bevisningens noggranna pröfning under
domareansvar bestämma den. Men ej nog därmed att jury-
institutionen vridits på sned genom juryns ställning i för-
hållande till parterna, tryckfrihetslagen har icke gifvit anvis-
ning, huru skall förfaras för att juryn skall komma i verk-
samhet. Huru skall förfaras, om part vägrar att välja jury-
män? Är vald juryman skyldig att emottaga uppdraget, och
I hvilka fall må han kunna afsäga sig? Därom finnes ingen-
ting stadgadt, ej häller därom, huruvida ersättning för be-
sväret skall utgifvas eller om uppdraget skall anses såsom
ett förtroendeuppdrag åt personer, som ej sätta i fråga någon
ersättning. Huru mycket trakasserier i detta hänseende
skett och huru man gycklat med valen, därom veta dom-
stolarnas annaler att berätta. Ombildning af juryn har varit
föremål för åtskilliga förslag, utan att man lyckats förena
meningarna. Den ena riktningen går ut på att minska dom-
stolarnas inflytande på jurymännens utväljande, den andra
att stärka det samma; en riktning går ut på att bilda jury-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
