- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1887 /
256

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256 BREF TILL —

Men du ville veta något om hennes noveller. Jag vill
då långt framför alla de andra nämna en, som jag anser så-
som bland det bästa vi ega af sådan litteratur, och som icke
obetydligt erinrar om Turgenjefs sätt att berätta. Jag me-
nar: »Et portrait».

Hela berättelsen består egentligen i några få bref, hvilka
omfatta en tidrymd af endast tjugutvå dagar, men icke desto
mindre innesluta ett helt menniskolif; ty sådant händer
ibland, att den tid vi lefvat, äfven om den varat i decennier,
kan räknas i dagar. Ämnet är ett ungt, lidelsefullt hjärta,
som offras för fåfängans och världsklokhetens skull. Vi se
det ofta nog, och om också utgången ej alltid är lika tragisk,
så är oförrätten lika stor och ansvaret lika tungt. Den unga
kvinna, som här på dessa fala grunder ger dödsstöten, är
dock så sympatiskt tecknad, så själf ett offer för nedärfda
fördomar, att man lider med henne. Jag tycker om, att en
författare drager i härnad mot dessa, under oskuldens och
ansvarslöshetens mask dolda fiender. De frestelser, som
ligga i maktbegär, behagsjuka, fåfänga och världslighet, ha
blifvit gammalmodiga i litteraturen och ha efterträdts af en
gröfre sort af långt mer i ögonen springande fara och an-
svar, och just därför kanske mindre verkligt farliga. Då
denna senare sort kräfver et? offer, kräfva de andra femtio
kanhända, och detta utan att ådraga dem vare sig den skam
eller smälek, som åtfölja de gröfre, tydligare förseelserna.
Jag önskar, att de gjorde det! Jag ville, att världslighet
stämplades som lika föraktlig som köttets frestelser, jag ville,
att denna lek, som kallas koketteri och kurtis, och detta
allvar, som kallas giftermål för pengar, ej ansåges bättre
och oskyldigare än frestelse och fall, ty de äro ofta lump-
nare och karaktärslösare; och därför sätter jag högt den
litteratur, som genom att dra ut dessa frestelsers konsekven-
ser säger, att synd är synd. Och det gör denna Helena
Nybloms novell. Dessutom är den, i formelt hänseende, så
lyckligt begränsad och sammanhållen, att den står långt
framom hennes andra.

Att H. N. försökt sig äfven som kritiker, det vet du,
och jag sade dig redan i mitt förra bref, att jag tycker —
icke alltid lyckligt. Hon får mig lätteligen att älska hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 20:51:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1887/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free