Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURBREF FRÅN DANMARK. 269
är det dock utan tvifvel öfning och personlig erfarenhet som
skapar den duglige läraren, under det att däremot ingenting lättare
fuskar bort hela undervisningsväsendet än pedagogiska spekula-
tioner, som icke stödas af tillräcklig praxis. Härpå gifva de ifriga
och välmenta filantropiska sträfvandena och deras sorgliga resultat
i slutet af förra århundradet det bästa exempel.
Någonting dylikt torde äfven röja sig i prof. Kromans väl
skrifna och i många afseenden intressanta bok. Han framhåller
själf den nyssnämnda faran såsom vidlådande den »>gamla> psyko-
logien och pedagogiken, men i trots af den ifver och samvets-
grannhet, hvarmed vär nye docent i pedagogik uppenbart har
hängifvit sig åt sina spekulationer öfver det honom helt visst hit-
tills tämligen främmande fack, som uppdragits ät honom, skall
hans eget system säkert visa sig vara ytterst subjektivt konstrueradt.
På papperet kan det taga sig ganska logiskt ut, men det tyckes
alldeles sakna det erfarenhetsmaterial, hvarpå den nyare empiriska
hlosofien skulle bygga, den kontroll som ligger i en mera kon-
kret kunskap om barnanaturen, om de verkliga förhållandena och
faktorerna inom skolan och om hvad som med dem kan uträttas,
ia till och med — hvad som är ännu märkligare — det kor-
rektiv, som kan hämtas från en någorlunda omfattande kunskap
om undervisningsväsendets historiska utveckling och därigenom in-
samlade erfarenheter. Men just därför att författaren icke tynges
af någon öfverflödig historisk ballast eller andra förutsättningar
för att betrakta sitt eget system kritiskt, just därför går genom
hans bok en så mycket mera uppfriskande ungdomlig frimodighet
och öfvertygelse, att han här en gång för alla uppgjort den
grundritning, efter hvilken framtidens skola ovilkorligen måste
komma att byggas. Därför finner han till och med sina längst
gående förslag så ytterst lämpliga och ser icke bättre, än att en
motsvarande reform i antydda riktningar skulle med största lätthet
låta sätta sig i verket, och att det egentligen icke är annat än
gammal slentrian som står i vägen.
Grundprincipen i prof. Kromans skolplan är icke något nytt.
Det är det väl bekanta anspråket, att matematik och natur-
vetenskap, den moderna tidens vetenskaper, som mera vända sig
till tanken och åskådningen än till minnet och som gifva empirisk
visshet, böra inträda vid sidan af och delvis i stället för historia
och språk, i synnerhet de gamla språken, såsom grundlag för
den högre bildningen. För att förebygga missförstånd må det
strax anmärkas, att prof. K. ingalunda, i likhet med de fleste af
de exakta vetenskapernas ensidiga förfäktare, står på den borne-
radt utilitariska ståndpunkt, enligt hvilken skolans väsentligaste
uppgift skulle vara att gifva ett aggregat af de olikartade kun-
skaper, som senare kunde komma till omedelbar nytta i lifvet.
Han uttalar tvärt om bestämdt, att målet är allmänbildning; skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
