Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 LITTERATURBREF FRÅN DANMARK.
skall utveckla de ungas förmögenheter och lära dem att bru
dessa, och härtill skola facken väsentligt vara medel. Men ha
bevisföring för att matematik och naturvetenskap bättre än spr
och historia skulle egna sig till att gifva en sådan bildning
helt och hållet den gamla. .’ Han tyckes själf ej hafva reda |
huru ofta dessa argument under ett århundrade blifvit framlag
och huru ofta de blifvit bemötta med andra, minst lika goda.
upprepa detta bemötande skulle icke löna sig och är knappt häl
nödvändigt, och utrymmet tillåter icke att uppvisa de många pr
tiska tillämpningarna i prof. Kromans skolplan, som helt viss
många hänseenden måste hänföras till utopiernas område.
vilja endast dröja vid ett par enskildheter.
Författaren fordrar med en viss rätt, att den allt för histor:
metoden i vår undervisning skall aflösas af filantropinismens el
Rousseaus mera empiriska, enligt hvilken barnet skall öfvas «
ledas att likasom på egen hand utfinna hvad det har att!
Tiden och många andra förhållanden skulle emellertid alltid
bjuda denna metods fullständiga genomförande i våra skolor, «
den är väl icke häller obetingadt att förorda. Det är uppenb
den som prof. K. själf följt i sin bok, där brist på historisk k
skap i ämnet på många ställen i hög grad förringar värdet
författarens själfständiga pedagogiska konstruktioner. Bland s
pia desideria anför han bl. a. botaniska herbarier, som i man
minne existerat vid hvarje skola i landet, liksom han är fånge
den alldeles obegripliga illusionen, att historieundervisningen !
oss afslutas med den franska revolutionen eller Napoleons f
Anspråket på >»roliga» läroböcker är en contradicto in adjecto, s
gamle Rahbek redan för hundra år sedan har framstält i >»Minerv
Men ett exempel instar omnmium är dock förordandet af den f
soferande grammatikaliska metoden i modersmålet. Till och n
den lösligaste kännedom af barnanaturen eller en blick på de
författaren själf uppstälda tabellerna borde vara nog för att v
hurusom denna metod är den onaturligaste af alla, och erfar
hetsbeviset därför är gifvet i Dichmans >»>Forsög til en da
sproglere>, 1800, och ännu klarare i denna metods användn
vid de svenska skolorna under första hälften af vårt århundr
och den dräpande förkastelsedom, lärobokskommitén 1866 n
stöd däraf fäller öfver de s. k. Becker-Svedbomska grammatikor
Sålunda kunna vi icke häller undra öfver den lätthet, hv
med författaren tror, att enheten mellan den högre och lä
skolan låter ordna sig »ved et par penneströg». Man har
dock experimenterat därmed i Sverige allt sedan början af
hundradet, i Norge sedan Hartvig Nissens skolplan 1865, re
merad och omorganiserad och vänd upp och ned utan an
resultat än allmän otillfredsställelse, så att man nu i Norge ä
begrepp att göra om det hela. Likaså doktrinärt går prof. !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
