Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN. 287
inen hunno komma till undsättning. Jakob samlade också
parlament i Dublin. Här fattades en mängd beslut, som,
de kunnat genomföras, skulle hafva gjort slut på engels-
nens öfvervälde. Det märkligaste var det, som bestämde
irländarne skulle återfå all den jord som konfiskerats af
mwell. Beslutet hann icke verkställas — ehuruväl många
samheter begingos mot protestanterna — innan engelska
per ankommo och man fick full sysselsättning uti att för-
a sig. Kriget var snart afgjordt, Jakob flydde, Irland
rades åter, de irländska parlamentsbesluten kasserades,
religionsfrihet blef dem förunnad. Härpå följde såsom
igt nya konfiskationer, så att man beräknat att efter 1690
t !/,, af Irlands jord egdes af irer. Största delen af dem
0 hädanefter lifnära sig såsom förpaktare, dagsverkare eller
are.
Strax efter krigets slut förklarade det engelska parla-
tet, att ingen katolik skulle kunna sitta i någotdera af
irländska parlamentets hus. Härigenom kom detta parla-
t att endast representera den protestantiska befolkningens
ssen, och det gaf äfven uttryck för denna befolknings
mot de katolska kelterna. Det började snart en lagstift-
sverksamhet, som skulle förhindra katolicismens utbred-
, men som i själfva verket godtyckligt beröfvade kato-
na de få rättigheter de hade kvar. Genom en serie desa-
es-förklaringar fråntog man dem småningom alla med-
serliga rättigheter. De fingo ej bekläda nägot statens eller
munens ämbete, eller blifva advokater, icke besöka uni-
iteten, icke tjäna i armén eller flottan, och slutligen fråntog
dem 1727 den aktiva valrätten. Tjugu punds böter drab-
> den, som hade gevär eller värja i sitt hus; förnyades
ia »förseelse>, följde fängelse och spö. Hästar, värda mer
5 £, fingo de ej ega, och hvarje protestant kunde låta
na hästen från en irländares vagn och behålla den, så-
han gaf egaren 5 £. Inga papister — med undantag af
re och sjömän — fingo vistas i städerna Limerick och
way. Alla skador, som kapare eller röfvare förorsakade :i
grefskap, skulle katolikerna betala. Ingen katolik fick
a mer än två lärlingar i sitt yrke, ingen fick köpa eller
a jord efter en protestant eller ens arrendera jord på lifs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
