Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 ’ ooDEN IRLÄNDSKA FRÅGAN.
af dem har ofta i senare tid färglagts af partisinnet. Ännu
häftigare skulle de naturligtvis uppröra samtidens sinnen, och
kriget fick härigenom redan från början en mycket grym
karaktär. Särskildt blef detta fallet, sedan engelsmännen under
Cromwells befäl fått öfverhanden. Han rasade i norra Irland,
såsom hade han velat alldeles utrota invånarne. Tusental
stupade eller afrättades, andra tusenden fördes som slafvar
till de Vestindiska öarna. Man har beräknat, att under de
elfva krigsåren inalles 616,000 människor dödats och att under
tre år befolkningen minskats från 1,466,000 till 960,000. Efter
kriget kom en pest, och därefter berättades, att man kunde
resa tjugu å trettio (engelska) mil utan att möta en lefvande
varelse, människa eller djur.
En ny konfiskation följde såsom vanligt fredens återstäl-
lande. Nästan all jord inom de tre rikaste provinserna, Ulster,
Leinster och Munster, indrogs och lemnades åt engelsmän
och skottar. Endast i det fattiga, berguppfylda Connaught
fingo de pålitligaste irländarne sig boningsplatser anvisade.
»Go to hell or to Connaught>, var det alternativ Cromwell
lemnade dem. En mängd, omkr. 34,000, lemnade den olyck-
liga fäderneön för att söka sin lycka i främmande furstars
tjänst. Genom denna Cromwellska kolonisation befästes för
framtiden den än i dag bestående djupa skilnaden emellan
jordegare och brukare, d. v. s. mellan engelsmän och irlän-
dare, som förblifvit Irlands förbannelse. Ty Cromwells verk
lemnades i det närmaste oberördt af restaurationen, och om-
kring fyra femtedelar af Irlands jord befunno sig sedan i hän-
derna på engelska protestanter; den irländska befolkningens
flertal lefde i ett elände, som vi längre fram skola skildra.
Sedan den katolske Jakob II bestigit Englands tron, bör- -
jade katolikerna i Irland att hoppas på rättvisa, och deras
förväntningar lifvades genom åtskilliga mått och steg från
konungens sida. Men Jakob föll redan efter tre års regering
(1688). I Irland grep man emellertid till vapen för den för-
jagade konungen, af hvilken ensam irländarne kunde vänta
någon förbättring i sin ställning. Jakob kom också på våren
1689 med franska hjälptrupper till ön, men de framgångar
han i början hade, slutade utanför staden Londonderry, hvars
protestantiska befolkning så länge försvarade sig, att engels-
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
