Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN.
—
en adelsmans tjänare våldsamt vräka en hel rad kärror,
hörande fattiga bönder, ner i diket för att skaffa plats åt
herres vagn; föga frågar man efter, om kärran stjälper «
går sönder, det onda fördras med tystnad; om offren hc
sin röst till klagan, skulle man svara dem med några k:
slag. — — — Den fattige känner allt för väl sitt läge fö
begära rättvisa.> Huru djupt irländaren hade sjunkit, if
af den behandling han hade att utstå, visar kanske ingen
bättre än det både af Young och andra bestyrkta förhålla:
— som för öfrigt funnits kvar ända in på vårt århundrade
att den irländske förpaktaren ansåg som en heder för sig.
hans herre värdigades förföra hans hustru eller dotter. |
då sålunda irländaren sjunkit så djupt som möjligt, så ku
han ånyo blifva farlig för sin herre, hvilken väl till sin fö
beröfvat honom civilisationens alla förmåner, men därvid gl
att vilden, som ej längre förmår skilja rätt från orätt, I
ligen kan med lönmord besvara käppslagen och som stig
söka medel att utkräfva en hämnd, som samhället ej till
honom taga. — Så gick det här. Sedan den engelska
relsen nått sitt mål, fullständigt lagt Irland för sina fötter
beröfvat dess gamla invånare förmågan att vidare göra öj
motstånd — då börja de s. k. agrariska förbrytelserna
blir Irland det röfvarnäste, som det till en del fortfar att:
än i dag.
Detta, om man så vill kalla det, nya skede i den eng
irländska kampen inträder omkring år 1760, då det röf
band började sprida fasa på Irland, som kallades whiteb
emedan de såsom igenkänningstecken buro hvita skjo
dragna öfver sina kläder. Orsaken till denna liksom de e
följande våldsamma utbrotten af irländarnes missnöje låg
de agrariska förhållandena. De stora engelska jordega
som ofta tillhörde högadeln, vistades i allmänhet sällan elle
drig på sina domäner i Irland, utan föredrogo att mottag:
årliga arrendesummorna i England och att där eller på kc
nenten njuta ett angenämare lif än Irland kunde bjuda. Di
herrar, som kallades absentee lords, föredrogo naturligtvis
bortarrendera sin jord på lång tid åt större förpaktare i st:
för att själfva lemna den åt en mängd små arrendatorer. |
större förpaktaren blef sålunda en mellanhand emellan j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
