Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN. 301
ina valde han äfven. Irland har icke häller rättvisligen
t skäl att klaga öfver denna union: Englands parlament
’ sedan 1800 gjort Irland större tjänster än dess eget under
nga århundraden, och om en stor del af Irlands folk nu
hafva unionen upplöst, så behöfver detta blott beteckna,
Pitts verk nu fullgjort sitt ändamål och att ändrade för-
landen kräfva ändrade institutioner, men det kan ock,
ta rop på reform, blott afse att i Irland genomföra för-
Iringar af sådant slag att ingen engelsk statsman, som ej
leles vill offra Englands intressen på systerön, kan vara
d därom.
Emellertid återstod efter unionens genomförande den
ofvade emancipationen för katolikerna. Pitt ämnade inga-
da svika sitt löfte, men då han nu framstälde sitt förslag,
tte han ett kraftigt motstånd af sina flesta ämbetsbröder
1 i främsta rummet af konungen, som till och med förklarade,
han skulle betrakta en hvar som föreslog katolikernas
ställighet såsom sin personlige fiende. »Jag har aldrig»,
ade han, »hört något mer jakobinskt.s» Omöjligheten att
nomföra hvad han lofvat Irland var likväl en bland de
aker, som förmådde Pitt att nedlägga sitt ämbete 1801.
h då han 1804 återtog sin gamla plats, lät han af hänsyn
konungens tycken denna fråga falla, och den föll för
r än tjugu år.
Tiden efter unionen ända fram till 1820-talet förflöt utan
ra synnerligt stora skakningar för Irland. Visserligen
tforo de agrariska oroligheterna, och nya band af röfvare
msökte ön såsom Caravats, Carders, Blackfeet, Shavanots
a... men detta missförhållande hade så att säga blifvit ett
n det syntes nödvändigt ondt på ön. Katolikerna lyckades
icke under denna tid vinna några vidare fördelar, men
voro dock ej overksamma. I parlamentet försvarades
ras intressen af den gamle Grattan, som ånyo inträdt på
n politiska arenan och där kämpade för Irlands väl med
nma ifver som i sin ungdom. Han understöddes af en
ara yngre politici, bland hvilka i främsta rummet märktes
nning och Grey. Men äfven på Irland började man med
rre kraft och enighet arbeta för en blifvande emancipation,
h detta arbete blef så mycket betydelsefullare, som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
