Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN.
vinna rykte, klienter och befordran, och hvilka därför alla
voro fiender till unionen, borde få ersättning med 200,000 £;
de som själfva köpt de parlamentsplatser de innehade skulle
hållas skadelösa med 75,000 £; staden Dublin — som illu-
minerats då förslaget förkastades — borde bringas på bättre
tankar genom 200,000 £ o. s. v. Inalles behöfdes enligt
Castlereagh I !/; millioner £.
Detta förslag, som var bygdt på den fullständigaste känne-
dom af personer och förhållanden, accepterades af regeringen.
Vissa commoners fingo dessutom en extra belöning genom
upphöjning i pairstånd, i det att 22 nya lorder kreerades
och 19 gamla fingo högre rang.
Katolikerna sökte man vinna dels genom löften om an:
slag till deras prester dels genom antydningen om att eman:
cipationen skulle följa snart på unionen. Sedan dessa för-
beredande mått och steg vidtagits, sammankallades ånyo
samma parlament — d. 15 jan. 1800. Några nyval hade
emellertid skett, och genom ett sådant hade Grattan ter
inträdt i underhuset för att försvara det parlament, som han
skaffat själfständighet. Men hans vältalighet förklingade
ohörd, och förslaget antogs. Den 2 augusti 1800 skildes
för sista gången det irländska parlamentet.
Enligt den sålunda antagna lagen skulle Irland vara re:
presenteradt i Englands parlament på det sätt, att i öfver
huset fyra irländska biskopar och 28 världsliga lorder skulle
taga plats. De förra skulle blott sitta där under en parla-
mentsperiod åt gången, och sedan ersättas af andra, så att
rättigheten i tur och ordning skulle tillkomma alla; men de
senare skulle af sina ståndsbröder väljas för lifstid. I Eng
lands underhus åter skulle Irland vara representeradt genom
100 ombud, af hvilka 64 utsågos af grefskapen och 36 af
städerna och Dublins universitet.
Det sätt, hvarpå unionen genomdrifvits, var utan gen
sägelse högeligen förkastligt, men däraf följer icke att unio
nen själf var oklok eller lände till Irlands skada. Tvärtom
kan ingen tvekan råda i den saken, att det irländska parla-
mentet var alldeles ovärdigt att vidare existera, och en om-
daning af dess sammansättning var vid denna tid omöjlig.
Under sådana förhållanden fans för Pitt blott en utväg, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
