Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN. 303
ligt att utestänga honom. Ty valet hade i högsta grad
sat katolikernas förhoppningar. I alla Irlands katolska
kor höllos tacksägelsegudstjänster, och på bergen brändes
djeeldar. Att kassera detta val hade därför varit att ånyo
ka inbördeskriget på ön. Detta insåg äfven hertigen af
llington, och han beslöt att undvika faran genom att
ra katolikerna de rättigheter de fordrade. Trots den
tvilja som större delen af hans eget parti hyste mot re-
men, genomdref också hertigen, kraftigt understödd af
berömde ämbetsbroder sir Robert Peel, den s. k. Catholic
ancipation bill 1829, som gaf åt katolikerna i det närmaste
ma politiska rättigheter som protestanterna egde.
De stora förhoppningar, man fäst vid genomförandet af
ina handling af rättvisa och billighet, blefvo emellertid
e uppfylda. Man hade trott, att nu lugn och ordning
lle återinträda på Irland och att den gamla fiendskapen
llan de båda folken nu skulle upphöra. Intetdera in-
fade — och tilläggom det — intetdera kunde inträffa. Ty
akerna till det gamla missnöjet lågo icke blott i det miss-
hållande, som nu var häfdt, utan i många andra dessutom,
n ännu kvarstodo. Måhända var äfven det sätt, hvarpå
ancipationen genomförts, mer egnadt att egga irländarne
ytterligare våldsamheter än att lugna dem. Ty det var
e det rättvisa i reformen som förmätt det engelska parla-
ntet att antaga den, utan det var fruktan för ett inbördes
3. »Och dettas, säger en af det irländska partiets nu-
ande hufvudmän!, »bibragte det engelska såväl som det
ndska folket den öfvertygelsen, att ingen rättvisa kunde
nas utan hot med våld, och att intet kunde ernås som
understöddes af tillräckliga kraftdemonstrationer.» Ja
Carthy går så långt, att han förklarar att det sätt hvarpå
ina fråga behandlades är till en stor del orsaken till det
ssnöje och den ovilja, som efter denna tid rådt i Irland.
et måste», säger han, »finnas agitationer, det måste höjas
> af folket, det måste mycket ofta förekomma någonting,
n liknar en skymt af möjligt motstånd mot lagen, innan
reform genomdrifves.»
! McCarthy, The epoch of reform 1830—50, s. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
