Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN.
Genom 1829 års lag hade icke ens den religiösa frågan
blifvit till fullo löst. På Irland fans nämligen fortfarande en
institution, som hette den irländska statskyrkan. Detta var
den anglikanska kyrkan, hvilken åtnjöt stora statsanslag och
till hvilken äfven katolikerna fingo betala tionde, ehuru af
Irlands åtta millioner invånare endast en tiondedel tillhörde
henne. Till denna kyrka hörde fyra ärkebiskopar, aderton
biskopar, tjugutvå domkapitel samt tusentals lägre prester.
och deras årsinkomster beräknades till 800,000 £, hvaraf
biskoparne för egen räkning uppburo 320,333 £ och den
främste af dem, ärkebiskopen af Armagh, hade icke mindre
än 260,000 kronor i årlig lön. Af kyrkornas inkomstkällor
var tionden den förnämsta, i det att den inbragte 650,000 £
om året. Den utkräfdes till största delen af de irländska
bönderna, i hvilkas ögon den protestantiska kyrkan var ett
redskap för det främmande tyranniet, och hvilka måste hata
en institution, som ökade deras eget elände.
Förbittringen mot tiondesystemet stegrades vid denna
tid genom de svåra hungersnöder, som började hemsöka
Irland, och om hvilka vi längre fram få tala. Man började allt
mer allmänt underlåta att betala tionden, väpnade skaror öfver-
föllo och plundrade uppbördsmännen, hvilka snart ej vågade
begifva sig till vissa trakter. På detta sätt förblef hälften af
den förhatliga skatten obetald, och den andra hälften indrefs
med soldaternas hjälp. Detta system var ruinerande både
för presterna och staten. Det uppvisades i parlamentet, att |
det kostat staten 26,000 £ att indrifva 12,000 £ af tionden.
En reform i denna fråga blef målet icke blott för O’Connells
och irländarnes utan äfven för whigarnes sträfvanden. Ett
första steg mot detta mål togs redan 1833, då biskoparnes
antal på Irland minskades till 12 och deras löner nedsattes
till inalles 63,000 £. Härmed voro emellertid irländarne
icke belåtna, de ville hafva tionden alldeles afskaffad. Men
alla dylika förslag strandade på det toryistiska öfverhusets
motstånd ända till år 1838, då lord John Russell lyckades
genomdrifva en lag, hvarigenom tionden konverterades i en
skatt, tithe rent charge. Härigenom befriades irländarne
från de förhatliga tiondeuppbörderna, och presterskapet blef
af staten försäkradt om ett bestämdt årsanslag af 401,000 £
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
