Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN. 305
tället för de visserligen större men mycket osäkra tionde-
komsterna.
Genom denna lag var den religiösa frågan icke löst, men
danskjuten för en mansålder af den för hvar dag allt mer
innande socialt-ekonomiska. Då hon i slutet af 1860-talet
r väcktes till lif, skedde det just till följd af de oroligheter,
n vid denna tid anstäldes af de s. k. fenierna, sålunda till
jd af de socialt-ekonomiska missförhållandena. Och då nu
gelska statsmän uppträdde för hela den irländska stats-
rkans afskaffande, så var deras tanke helt visst den samma
n Wellingtons 1829 att genom en jämförelsevis mindre
orm lugna de oroliga irländarne. Helt visst har åtminstone
talet af engelsmän, som understödde förslaget, tänkt så
1 icke betänkt, att nya reformer blott skulle framkalla nya
språk, till dess man kommit till »pudelns kärna», upphäf-
ide af Englands supremati öfver Irland.
Det första yrkandet på den irländska statskyrkans upp-
vande framstäldes af den gamle whigchefen lord John
ssell, men upptogs snart af Gladstone i underhuset och
f hufvudsakligen genom honom genomfördt. Det var
der en debatt i mars 1868, som Gladstone gjorde denna
ga till sin, och den 30 mars framstälde han i underhuset
nne förslag till resolutioner, af hvilka det första innehöll,
»huset anser såsom nödvändigt, att den episkopala kyrkan
Irland upphör att existera såsom statskyrka», dock skulle
;sternas ställning lemnas orubbad under deras lif. Om
nna resolution förenade sig alla den bestående torymini-
rens fiender, och efter häftiga debatter blef den af kam-
ren godkänd.
För Disraeli, som vid denna tid var toryministérens
ef, återstod härefter endast att afgå eller att upplösa under-
set. Han valde den senare utvägen, men först på hösten
h vid omvalet segrade hans motståndare, så att det nya
derhuset räknade en whigpluralitet af mer än 100 röster.
öljd häraf mottog Gladstone den 2 december 1868 upp-
get att bilda nytt kabinett, och den 1 mars följande året
mlade han för underhuset sitt förslag till afskaffande af
n irländska statskyrkan. Förslagets framgång i under-
set kunde man på förhand vara förvissad om, och äfven
Ny Sv. Tidskr. 8:de årg. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
