Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN. 317
års arrendelag hafva åsamkat dem, hade höjt arrendesum-
morna, och då nu i följd af missväxterna dessa icke kunde
betalas, använde sin rätt att vräka arrendatorerna. I följd
häraf var åter missnöjet stort hos dessa, och de fordrade
större säkerhet än den Gladstoneska lagen gaf. Sina for-
dringar framstälde de under slagorden fixity of tenure, fair
rents, free sale, d. v. s. arrendets ouppsägbarhet, arrende-
summornas nedsättande och frihet att sälja arrendet. Redan
Butt hade i parlamentet väckt förslag i denna riktning, ehuru
utan framgång, men för honom var dock den politiska själf-
ständigheten hufvudsak. Parnell åter insåg, att det icke är
de politiska, utan de sociala reformerna, som mest rycka
massorna med: sig, och därför stälde han de senare främst.
Detta hindrade honom icke att anse den politiska autono-
mien såsom mål, men ett mål, som icke direkt kunde nås.
Parnell började sin verksamhet med en agitationsresa öfver
ön, hvarunder han på en mängd meetings intalade förpak-
tarne att icke betala arrendena, emedan de voro för höga.
Blefvo de därför vräkta, så skulle ingen irländare öfvertaga
arrendet i stället, och på detta sätt skulle godsegarne an-
tingen tvingas att sälja sin jord eller nedsätta arrendesum-
morna. Medlen att genomdrifva detta program hoppades
han erhålla genom frivilliga bidrag från irländare i Amerika
och Australien, och för att egga dessa till gifmildhet företog
han äfven en resa till Amerika. Den sålunda i gång satta
anti rent agitation grep hastigt omkring sig, i Parnells spår
trädde snart en mängd andra, hans idéer diskuterades öfver
hela ön, och inom kort var han Irlands populäraste man.
Hans makt blef vid denna tid ytterligare ökad genom
hans förbindelse med landligan (the land league). Detta var
ett sällskap, som hade till mål att förbättra arrendatorernas
ställning och ändra jordegendomsförhållandena. Ligan stif-
tades af Michael Davitt, en person, som på grund af del-
tagande i ett uppror 1870 dömts till 15 års straffarbete, men
som frigifvits efter halfva denna tids förlopp. Eldad af ett
glödande hat till England, skapade han denna liga, hvars
yttersta mål, såsom hvar man visste, var de engelska jord-
egarnes fördrifvande, ehuruväl den offentligen lät påskina ett
mer blygsamt. Det nya förbundet fick en stor fördel framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
