Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN.
det feniska brödraskapet därigenom, att det ej var ett hem-
ligt sällskap, utan uppträdde offentligen med meetings öfver-
allt, där missnöjda irländare funnos, såväl inom England och
Irland som ända borta i S:t Francisco. Parnell slöt sig till
rörelsen och blef ligans ordförande med Davitt såsom ledare
af agitationen. Så voro home rule och land league, den
politiska och den sociala agitationen, förenade.
På våren 1880 upplöste Beaconsfield helt oväntadt under-
huset, ehuru toryerna fortfarande hade pluralitet där. Vid de
nya valen blefvo de däremot slagna, och Gladstone blef nu
åter förste minister, sedan hans föregångare d. 21 april
nedlagt sitt ämbete. I det nya underhuset funnos 63 home
rulers, men äfven om dessa af oppositionslust skulle förena
sig med sina gamla motståndare, den nya oppositionen, så
kunde kabinettet likväl beräkna omkring 50 rösters plura-
litet. Emellertid kunde irländarne nu vänta en ny politik
från regeringens sida, ty ett ibland de liberales förnämsta
anklagelsepunkter mot Beaconsfield hade varit hans oför-
måga att lugna Irland genom de tvångsåtgärder han vid-
tagit, af hvilka den förnämsta var den s. k. peace preserva-
tion bill af 1875. Redan kabinettets sammansättning inne-
bar en försäkran, att irländarnes önskningar skulle så långt
som möjligt uppfyllas, ty af dess medlemmar kunde åtmin-
stone fem räknas till de radikala, hvilkas åsigter i dessa
frågor föga skilde sig från home rulers, och af dessa blef
en, Forster, statssekreterare för Irland. I trontalet lofvades
vidare, att ofvannämnda tvångslag skulle återkallas, hvilket
äfven skedde. Strax därpå framlade Forster ett förslag, the
compensation for disturbance bill, hvilken i det närmaste
omöjliggjorde vräkningar. Billen bekämpades med ifver af
torries, och äfven irländarne hade hoppats mera. De hade
trott, att regeringen skulle föreslå bildande af en fond, ur
hvilken de arrendatorer, som ville köpa sina jordlotter, skulle
få låna förskott till betalningen. Förslaget, sådant det nu
var, blef af underhuset antaget, men med stor majoritet för:
kastadt af lorderna. Denna utgång blef för landligan ett
kärkommet medel till ytterligare upphetsningar, och det ena
agrariska brottet följde på det andra, bland hvilka det mest
uppseendeväckande var mordet på lord Mountenorves d. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
