Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN.
sedan den af kommissionen bestämts — ej fick höjas ir
femton år. Efter denna tids förlopp kan arrendatorn
vända sig till Land court, och det är sålunda denna och :
jordegaren, som bestämmer det nya kontraktet. I händ
arrendet icke betalas för ett år, kan jordegaren begära
vräkningsdom, hvilket fordrar 2 å 3 månader, men se
har arrendatorn sex månader respit, under hvilka jordeg
ej kan disponera sin jord, utan är inför arrendatorn ansv
för grödan till respittidens utgång. Denna punkt var tydl
ett erkännande af de irländska fordringarna på fixit
tenure och fair rent. Äfven free sale var tryggadt här
som ju redan i föregående lagar. Förslaget innebar
öfrigt de djupaste kränkningar af eganderätten och kont:
friheten och väckte därför missnöje äfven bland de m
ratare liberala. Men så stor är i underhuset partidiscipli
att förslaget gick igenom efter mycket långvariga öfverl
ningar. I öfverhuset gjordes däremot en mängd ändrirn
men i sin helhet blef det äfven här antaget, så att det
18 aug. blef lag. En annan punkt i denna »den störst
gärd, som världens största rike under sin störste stats
gjort till den inre fredens upprätthållande», såsom Bi
kallade lagen, innehöll bestämmelser, som afsågo att ur
lätta bildande af ett själfegande bondestånd. En del af
afskaffade statskyrkans gods såldes på gynnsamma vilko:
irländska förpaktare. Af 8,432 utarrenderade lägent
köptes icke mindre än 6,057 af förpaktarne, hvadan d:
del af lagen kan anses hafva haft åsyftad verkan.
Utom denna nu omnämnda lag genomdref det lib
kabinettet en mängd andra, också till Irlands fromma.
minstone ett halft tjog sådana återfinnas i Statute Bool
detta år. Men trots alla dessa medgifvanden, trots dess
grepp i eganderätten, hvartill man knappt kan finna ett
stycke, om ej under Karl XI:s reduktion, trots allt var:
nöjet lika stort, landtligans agitation lika häftig och
frukter, de agrariska brotten, lika talrika. Den enda p
af lagen, som landtligan rådde folket att rätta sig efter,
den, som medgaf att genom en kommission låta ned:
arrendena. Dessa blefvo på så sätt minskade med i me
tal 25 proc. Genom 1870 och 1881 års lagar hade såle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
