Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN. 319
a
. Öfver andra godsegare utfärdades dödsdomar, många
ade sig icke ur sina af polis bevakade slott, en mängd
de till England, andra vågade icke”mottaga arrendena
r utöfva sina sysslor som fredsdomare o. d. Äfven sä-
a förpaktare, som ville och kunde betala, vågade ej, en
’, som misstänktes handla mot landtligans vilja, förkla-
s i akt, ingen vågade arbeta hos honom, och hans skörd
ruttna på fältet. Efter en kapten Boycott i grefskapet
0, som genom en sådan. behandling höll på att blifva
hungrad, kallades förfarandet boycotta. I denna nöd
le sig de irländska godsegarne till regeringen och for-
le dess beskydd. Trupper sändes äfven öfver till ön
rättegång anstäldes mot ligans ledare, som dock fri-
les. I början af 1881 började England blifva hotadt af
hemliga fienden: det anlades eld i Liverpools dockor
i Londons tullhus; och i Amerika förklarade en af de
dska ledarne, O’Donnovan Rossa, att man uppgjort en
att med eld och dynamit förhärja London och Eng-
s öfriga stora städer.
Dessa missgärningar tvungo Gladstone att tillgripa samma
rder, som han så skarpt tadlat hos torykabinettet. Då
amentet samlades i januari 1881 framlade Forster en lag
skydd för person och egendom i Irland. Denna lags
gande sökte parnelliterna fördröja, om icke förhindra,
om att i det oändliga draga ut på diskussionen, hvilket
ist genom en olaglighet från talmannens sida kunde för-
ras, och då de fortforo att protestera häremot, blefvo
för sessionen uteslutna ur huset. Därhän hade således
Istones eftergifvenhet ledt, det ultraliberala partiet hade
vits till mått och steg, som ingen toryministär ens för-
Den dåliga utgången nedslog dock ej Gladstones
gi. Han hade föresatt sig att ordna jordfrågan, och
u de, som voro närmast intresserade i den, voro ut-
1a ur parlamentet, beslöt han att genomföra sitt program.
framlade sin nya jordbill d. 7 april 1881. Den vig-
ste punkten i den omfångsrika lagen var den, som be-
ide, att hvarje förpaktare, som kände sig ur stånd att
la arrendet, skulle hafva rätt att hos en grefskapskomis-
(Land court) begära en »billig> arrendesumma, hvilken —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
