Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN. . 325
män i Midlothian, innehöll ingenting bestämdt härom. Till-
räckligt mycket hade han dock yppat för att aflägsna ifrån
sig en del af sina forna partikamrater. Detta visade sig, då
han, efter Salisburys afgång, skulle bilda sitt kabinett.
I detta vägrade sådana män som Hartington, Goschen, For-
ster m. fl. att ingå. Till sekreterare för Irland utnämndes
John Morley, som länge varit en anhängare af home rule-
ideerna. Icke ens då parlamentet — som efter kabinett-
växlingen varit åtskildt en tid — åter samlades d. 18 febr.
1886, var förslaget färdigt, och de konservatives begäran att
få kännedom om dess hufvudpunkter afvisades. Den I april
lofvade regeringen att framlägga det, och den 8 presenterade
äfven premierministern själf den nya billen. Aldrig hade
Gladstones vältalighet varit så lysande som på denna dag.
Under tre timmar höll den sjuttiosjuårige mannen vänner
och fiender i aldrig slappad uppmärksamhet, medan han
genomgick, utvecklade och försvarade sitt vidlyftiga förslags
invecklade detaljer.
Grundtanken däri var, att Irland skulle erhålla en egen
regering, ansvarig endast för en irländsk representation i
Dublin. Denna senare skulle ega full makt att ändra civila
och kriminela lagar samt reglera bestämmelserna om egen-
domsförhållandena och den allmänna säkerheten. Vissa för
hela monarkien gemensamma frågor, såsom rörande armé
och flotta, utrikes- och koloniärenden, handel och religion
m. m. skulle icke få behandlas af det irländska parlamentet.
Lordlöjtnanten skulle hafva veto i lagfrågor, men endast om
alla de irländska ministrarne enhälligt tillstyrkte’ det. Parla-
mentet skulle vara deladt i två hus, ett bestående af pärer
och vissa invalda under ganska höga valbarhetsvilkor, ett
sammansatt enligt den förut bestående vallagen. I händelse
af oenighet mellan kamrarna skulle frågan ajourneras för tre
år eller till dess parlamentet upplöstes. De irländska om-
buden skulle ej längre deltaga i det engelska parlamentet.
Irlands andel i gemensamma utgifter fixerades till 3,242,000
£, hvilket Parnell, som eljes gillade förslaget, förklarade vara
allt för mycket.
I början hade det varit Gladstones mening att äfven
tullarna för Irland skulle få bestämmas af dess parlament,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
