Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN.
men han måste låta detta projekt falla, enär han i annat
fall öfvergifvits af än flera partivänner. Förslaget, sådant
det var, hade redan skilt från honom två, som i början in-
trädt i kabinettet, Chamberlain och Trevellyan.
Den debatt, som följde vid billens första läsning, var af
intresse, i synnerhet därför, att den gaf de affallna liberale till-
fälle att klargöra sin ställning till frågan. Särskildt Cham-
berlain betonade med eftertryck, att förslaget hvarken inne-
höll några garantier för att rikets enhet skulle upprätthållas,
ej häller för att den engelska minoriteten i Irland icke skulle ;
förtryckas. I samma riktning talade äfven de konservative,
såsom Hicks-Beach och Churchill. Det försvar, som premier-
ministern och hans anhängare försökte, var skäligen matt;
det föreföll, som de ej själfva hoppats på seger. Den 13
april framlade Gladstone en annan bill, i närmaste samman- :
hang med den nu nämnda. Det var den s. k. purchase bill, :
som afsåg att på statens bekostnad ytterligare befordra
jordens försäljande till arrendatorerna. Huru mycket detta
skulle kosta kronan kunde aldrig säkert uppgifvas. I sitt
förslag nämnde Gladstone 50 mill. £, men någon tid förut
hade han beräknat summan till 300 mill. £ och en annan :
gång till 120. Att inlåta sig på en så föga utredd affär,
som dessutom afsåg att skada de engelska intressena på ön,
föreföll icke mindre betänkligt. Emellertid inträdde snart :
påskferierna, hvilka af båda partierna användes till nya agita-
tioner. De liberala valmännen visade sig flerstädes mer böjda
för Gladstones förslag än många af deras ombud i kammaren,
och till och med Chamberlain erhöll af sina väljare i Bir-
mingham uppmaning att, om möjligt, försona sig med pre-
mierministern, ehuru de samtidigt uttalade sitt förtroende till
sin representant. Detta föranledde äfven nya underhand-
lingar från de affallna liberales sida, hvilka lofvade sitt under-
stöd, om Gladstone gjorde vissa eftergifter. När det emel-
lertid visade sig, att han icke var böjd för några vigtigare
sådana, fattade den radikala gruppen d. 31 maj sitt afgörande
beslut att rösta emot förslaget. Dess öde var härmed af-
gjordt. Fåfängt försäkrade före den slutliga voteringen d.;7
juni Parnell, att Irland icke skulle fordra mer än det nu fick.
att det icke skulle missbruka sin makt — hans ord voro en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
